- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
770

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det nuvarande s. k. indianterritoriet körde ursprungligen
till det år 1S03 af Förenta Staternas regering köpta franska
kolonialväldet Louisiana. Kort efter det köpet däraf afslutats
föreslog den dåvarande presidenten, Tkomas Jefferson, att den näjd,
som nu upptages af indian territoriet skulle upplåtas åt de
indianstammar, kvilka bodde på östra sidan om Missisippi, i
utbyte mot deras land. Men Jeffersons förslag antogs lika litet
som presidenten James Monroes år 1824 gjorda yrkande att
indianerna i staterna längs mexikanska bukten skulle flyttas till
landet väster om Missisippi, för att göra ett slut på deras
blodiga inbördes fäjderock på alla andra olägenheter, som följde
med deras kvarboende i sina gamla kemvist. Först år 1830,
under Andrew Jacksons presidentskap, gaf kongressen sitt bifall
till dessa stammars förflyttning på regeringens bekostnad till den
„icke organiserade delen af Louisiana området.“ Områden,
lämpade i storlek efter antalet medlemmar af kvarje stam, anvisades
enkvar af dem ock Förenta Staternas regering förband sig att
för all framtid lämna dem ock deras efterkommande i ostörd
besittning af det sålunda ’till dem afträdda landet, Huru dessa
löften kållits vet enkvar. Kansas kar tagits från rödskinnen,
Oklakoma likaså ock nu senast en del af Ckerokee — nationens
område. I en del fall kar frånträdandet visst försiggått genom
köp, men då oftast köpeaftalen på ett eller annat sätt blifvit
brutna, hafva de icke varit stort bätre än fredliga ock mera
civiliserade former af samma politik som öfver alt på ett eller
annat sätt spelat indianernas jord i "händerna på kvita nybyggare.

Före sesessionskriget innekade de s. k. civiliserade
stammarna en rätt kög grad af välstånd, egde en mängd fruktbara
farmer ock plantager samt drefvo en indräktig handel med
sydstaterna. Under kriget inträdde flera tusental af de yngre
männen i de båda kämpande armeerna, lämnande farmer ock
plantager att skötas af de efterblifvande, kvilka icke voro talrika nog
att bibehålla dem på samma ståndpunkt som förut. Härtill
kom att handelsförbindelserna med södern blefvo totalt af brutna
så att också denna inkomstkälla utsinade ock resultatet var att
alla de mest välmående stammarna efter kriget funno sig
fullständigt utarmade. Men långt ifrån att låta sig nedslås käraf
ock förfalla i samma kåglösa oföretagsamhet ock lätja som deras
grannar inom territoriet, började indianerna genast arbeta på
nytt, med så mycken kraft ock energi att de år efter år
märkbart gått framåt såväl i förmögenhetsvilkor som i allmän kultur,
tåls de nu stå till ock med högre i dessa afseenden än före kri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free