- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
790

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tabla nomader knappast tala — på de stora slätterna i väster
och nordvästj samt omfattade en mängd stammar utom de
egentliga Dakotah’s. Särdeles
krigiska, utmärkta
ryttare ocli jägare samt
ytterst afvogt stämda mot
de hvita, ka
Sioux-india-nerna i den fjärran
västerns liistoria spelat en
lika bemärkt som blodig
och grym roll och
utgöra för närvarande den
talrikaste och troligen
minst af civilisationen
påvärkade stammen
bland Förenta Staternas
indianer.

Ännu längre i väster
och isynnerhet nordväst
hade Shoshonee-
gruppens olika stammar sina
hemvist, delvis ända ut till
Pacific-kusten. Också here af de till denna grupp hänförbara
stammarna ha genom långvarigt och hårdnackadt tappert
motstånd mot de hvita gjort sig ett namn inom västerns häfder, men
äro nu få till antalet samt spridda öfver åtskilliga, olika
reservationer, oförmögna att mera åstadkomma någon synnerlig oro,
om ock då och då den gamla krigarandan visar tecken till att
icke helt och hållet hafva utdött.

De många olika språk, — till antalet långt flera än språken
i Europa — som talades af dessa stammar, voro nog så
fullständigt utbildade, ehuru de aldrig blifvit satta i system eller
blif-vit analyserade, lika litet som rödskinnen bildat sig några
föreställningar om bokstäfver, stafvelser och graminatikaliska regler,
såsom de hvita senare gjort vid studium af indianspråken. I de
flesta afseenden skilja sig dessa från alla andra kända språk
såväl beträffande ljudläran som beträffande språkens konstruktion,
och hvart och ett af dem hade sina särskilda egendomligheter,
medan de i andra hänseenden åter företedde samstämmigheter,
som dock i regeln mera berodde på samstämmande
rasegendom-ligheter hos dem, som talade språken, än på likheter hos dessa.
Algonquin-språken t. ex. saknade helt och hållet det ljtid, som

Grupp af Sioux-inuianer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free