- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
793

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Indianen befann sig i kortbet sagdt ännu vid de hvitas
ankomst till Amerika på samma ståndpunkt som stenålderns folk, i det
hans redskap och vapen voro tillvärkade af trä, sten, horn eller
ben, men icke af metall. Kedan arbetet att fälla en större trädstam
skulle med de stenyxor, indianerna begagnade, kräft veckotal af
arbete, hvarför också elden togs till hjälp. Husdjur hade han inga för
utförande af egentligt arbete, ty under sådant kan knappast jagten
rubriceras, för hvilken han i allmänhet icke heller använde de
hundar, hvilka bevakade lägret. Boskap saknade han likaså, litande
endast till skogarnas vilda djur för det kött han behöfde, och
af metaller kände han inga andra än guld, silfver och koppar,
men använde dem endast i högst ringa utsträckning och kände
blott ofullkomligt konsten att bearbeta dem, i detta afseende
skarpt skiljande sig från alla toltekrasens stammar, hvilka
delvis hunnit rätt långt i kunskapen om behandlingen af metaller.
Så visste t. ex. peruvianerna att genom legering af koppar och
tenn åstadkomma ett slags brons, hård nog att för de flesta
ändamål användas i stället’för järn,

Arbete ansåg den „amerikanska“ indianen vara under sin
värdighet och lämpadt endast för kvinnorna, hvilka därför såväl
bygde hans wigwam i skogstrakterna och reste hans tepee
på slätterna som högg bränslet, buro bördorna af bohagsting
och födoämnen samt rödjade de jordbitar, där han odlade sin
majs. Medan han jagade och fiskade eller befann sig på
krigsstråten, beredde hon jorden för sådd genom att bearbeta den
med en krokig trägrän eller ett musselskal, preparerade de
hudar och skinn hennes herre och man använde för sina kläder
och tillagade hans föda, då han var hemma. Kokning utfördes
genom att införa glödheta stenar i vattentäta videkorgar, där
beståndsdelarna af maträtten sedan hettades upp, tills de ansågos
färdiga, och hvad öfrigt blef, sedan mannen mättat sig, fick
hustrun åtnöja sig med. Sällan värdigades han samspråka med
hustrun och barnen utan kunde tillbringa dygn och dagatal i
trumpen, otillgänglig tystnad. List och grymhet voro
genomgående karaktärsdrag, hvilka endast i individuella undantagsfall
förmildrades af mera mänskliga känslor, och ordhållighet var ett
af de begrepp rödskinnen i regeln icke kände, utan tvekade de
sällan att bryta en öfverenskommelse, ett löfte eller ett fördrag,
såvida hat eller andra passioner drefvo därtill. Men å andra sidan
egde indianen också de flesta vilda folks obegränsade gästfrihet,
så att hans wingwam ständigt stod öppen för livem som hälst,
som behagade träda in, och den sista bit af födoämnen där fans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free