- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
794

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stod gästen, om sedan en gammal bekant eller icke, till buds,
likasom i öfrigt det bästa värden kade att erbjuda.

Sin egen bädd af mattor eller skinn var lian altid redo att
lämna åt sin gäst, och välgärningar af ett eller annat
slag,glömde han sällan eller aldrig, utan sökte så godt han kunde löna
dem, i många fall gående så långt, att han räddade sin
välgörare med fara för sitt eget lif.

Tapper och uthållig i krig, satte indianen sin ära uti att
utan knot kunna uthärda de största försakelser, lidande och
krops-liga smärtor, men så länge en möjlighet fans att nå ett mål
eller vinna en seger genom list, tog han sällan sin tillflykt till
våld, anseende en seger af mindre värde ju flera af de segrande
som därför uppoffrat sina lif. Jakt och krig voro de enda
sysselsättningar, anstående en man, och därför förseddes gossen med
vapen i stället för leksaker, så snart han blott kunde hålla dem
i sina händer. Från tidigaste år öfvade han sig i manliga
idrotter, såsom att löpa på snöskor, slunga lans och tomahawk,
utföra krigsdanser och sjunga krigssångerna samt senare att ligga
i försåt för och fälla skogens djui-, alt såsom förberedelser för
den tid, då han kunde draga ut på krigsstråten. Unga krigare,
hvilka ännu icke vunnit någon utmärkelse i fält, kunde i
dygntal ligga väntande i närheten af någon fiendtlig stams läger, tils
slutligen tillfälle yppades att öfverfalla någon af denna stams
medlemmar, vare sig man, kvinna eller försvarslös åldring. En
skalp var nödvändig såsom segertecken för att göra den unga
krigaren värdig en plats i männens led, huru skalpen
förvärfva-des frågade ingen efter, om i ärlig strid eller genom lönmord.

Redan så tidigt som vid sjutton till aderton års ålder gifte
sig männen, medan kvinnorna ofta endast voro tretton eller
fjorton, och giftermålsceremonierna voro så enkla, att föga mera
tarfvades än att bruden — sedan öfverenskommelsen eller
rättare köpet med hennes far blifvit afslutadt — till brudgummens
rvigwam hemtade ett fång ved eller ett fat kokad majs såsom
tecken på sin villighet att framledes uträtta alla hans husliga
sysslor.

Sina krigsfångar behandlade indianerna med ohygglig
grymhet, ofta misshandlande dem så, att de knappast mera lefde, då
de slutligen släpades in i segrarens by eller läger. Men kunno
de fram dit med lifvet, så underkastades de en ändå långt
gräsligare behandling, i det hela befolkningen af såväl kvinnor som
barn täflade om att kunna på värsta sätt martera och plåga
fången. I enstaka fall adopterades han af stammen för att intaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free