- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
804

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

härofvan berörda nomad-stammarna gifvit vid handen, men där
dessa egenskaper saknas hos unionsregeringens embetsmän, där
göras inga framsteg. Ett odisputabelt bevis härför lämna de
två kufvudstammarna af Sioux nationen, Ogallala- och
Brulé-stam-marna.

Dakota-indianerna, såsom de olika Sioux-stammarna själfva
benämna sig, bebodde fordom området mellan Mississippi-floden
och Klippbärgen eller kanske rättare innehade detta område, ty
fasta boningsplatser egde dessa stammar icke, utan ströfvade
fram och åter, följande buffelhjordarna, af hvilka de helt och
hållet berodde för sitt lifsuppehälle. Norrut sträckte sig deras
område in i Canada och österut hade en stam trängt så långt som
till Ohiofloden, medan Kansas-stammen i söder innehade det
område, som nu upptages af staten af samma namn. Dessa olika
stammar, bland hvilka här må nämnas Assiniborn-, Onsaha-, Iowa-,
Ponca-, Ottoe-, Osage-, Missouri- och Crow-indianerna, bildade dock
ingalunda ett folk, ehuru nära besläktade inbördes, utan lågo
tvärtom ofta nog i fäjd med hvarandra. Endast de egentliga
Sioux-stammarna bildade ett förbund, kvilket i hufvudsak fortbestått
till i dag som är och troligen mera än någon annan
omständighet bidragit till, att dessa stammar mindre hastigt förminskats i
antal än alla andra, som hörde till samma familj.

Första gången trädde Förenta Staternas regering i
underhandlingar med Sioux-indianerna redan år 1815, då man afslöt
ett fördrag, kvilket sedermera följdes af flere andra sådana,
tills år 1830 en af Sioux-stammarna till unionsregeringen afträdde
det område, de egde mellan Mississippi- och Des Moines-floderna.
För landsträckan skulle de enligt fördraget erhålla en viss
summa kvarje år att fördelas mellan olika grenar af stammen.
Sju år seuare besökte trettio Sioux-köfdingar, de förnämsta
inom stammen, hufvudstaden Washington och ingingo ett nytt
fördrag, hvarigenom de afträdde alt sitt land öster om
Mississippi för en summa af trehundra tusen dollars, kvarå
räntan skulle utbetalas till dem kvarje år, medan andra belopp
an-slogos för betalande af stammens skulder samt för dess förseende
med jordbruksredskap och andra artiklar, nödvändiga för att
börja ett civiliseradt lif. Försöket att förvandla Sioux-indianerna
från nomader och jägare till bofasta jordbrukare misslyckades
dock till en början totalt, antagligen mest på grund af
regerings-agenternas absoluta oduglighet för det värf dem ålagts.
Handeln med whisky blomstrade — säkert med indianagenternas
goda minne — ohäjdadt inom de rödas område, och ingenting

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:54:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zkamerikas/0806.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free