- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
813

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

något krig med hopp om framgång mot regeringen. Och tillika
visade isynnerhet massakern på Big Foots band, att
medicinmännens trollkonster, livarigenom rödskinnen förmenat sig ha
blifvit osårbara, förlamat all värkan gentemot krut och bly,
slungade ur nutida bakladdningsgevär, hvilket väl torde öfvertygat
äfven de yngre och mera vidskepliga krigarne om fåfängligheten
af livarje hopp att kunna energiskt bekämpa de hvita, så att man
på goda grunder kan antaga, att aldrig mera en så talrik styrka
indianer som för tre år sedan kommer att kunna mönstras för ett
krig mot blekansiktena, om ock smärre utbrott ännu skulle
ega rum.

Men på samma gång visade också just talrikheten af den
„armé“, rödskinnen fått ihop, samt den utmärkt skickliga
ledningen af deras krigare, att de, ifall de drifvas till förtviflan, ännu
kunna åstadkomma ofantlig skada och förfärande blodsutgjutelse,
hvilket i sin ordning åter skarpare än förut belyst hela
vrångheten af den politik gentemot de röda, som nu likasom förut
drifvit dem ut på krigsstråten. Den allmänna meningen
uttalade sig på ett så oförtydbart sätt emot regeringens metod att
sköta indianangelägenheterna, att åtminstone de värsta
missbruken säkert komma att afskaffas, och då är det möjligt och
troligt nog, att en ljusare framtid kommer att upprinna äfven för
Brulé- och Ogallala-grenarna af den stora Sioux-stammen, hvilken,
såsom Santee-grenen i Nebraska bevisat^ kan ledas in på
kulturens och arbetets banor, blott ledningen är den rätta.

I detta nu finnas omkring tjuguåtta tusen Sioux-indianer på
Dakota-reservationen, där jämte dem ett antal af omkring
åttahundra Cheyenne-indianer liafva sina hemvisst. De senare, ehuru
besläktade med Sioux’s, ha sedan m-minnes tid stått på
fiendt-lig fot till dem och ega anseende att vara en af de tapraste
och mest krigiska stammar i hela nordvästern. Såsom polismän
och späjare ha Cheyenne’erna visat sig ovärderliga och lätt nog
förmåtts att undeakasta sig militärisk disciplin, hvarför man också
kan hysa hopp om, att de, riktigt ledda åt detta håll, skola i en
framtid kunna småningom civiliseras och förmås att tillegna sig
hvita mäns seder och lefnadssätt.

De vildaste, mest blodtörstiga och i alla andra afseenden
mest barbariska bland Amerikas indianer äro eller kanske rättare
voro Apache’erna, och dock företer deras historia ett af de mest
vägande bevisen för, att hvilka rödskinn som hälst kunna till en
viss grad civiliseras, ifall de behandlas rätt. Fordom lefvande
uteslutande af jakt och fiske, företogo Apaclie’rna, så snart bytet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0815.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free