- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
814

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af dessa blef knapt, oupphörliga mord- ocn plundringståg såvai
mot närboende, fredliga indianstammar som mot de b vitas
ny-byggen i de sydvästra delarna af Förenta Staterna och i Mexico.
En mängd af Pueblo- och Zuni-indianernas städer och byar stå
i dag som är öfvergifna och öde på sydvästerns slätter, sedan
deras innevåuarne blifvit utplundrade och mördade eller
bortsläpade i fångenskap, och tusentals mexikanare och äfven
amerikanare ha låtit sina lif i striderna mot de nordiska Apache’rna,
kvilka i alla tider stått i fiendskap till alla andra människor och
varit ingens vänner. Gång på gång ha Förenta Staternas
skickligaste officerare sändts ut med talrika trupper emot Apache’rna,
men ända till sednaste tid aldrig lyckats tvinga dem till
varaktig underkastelse och fred, då de ständigt visste att skickligt
retirera in i Mexicos vildaste och mest otillgängliga b är gs trakter,
där en handfull män kunde häjda en hel armé, och altid kunde
finna nya smyghål, därifrån striden kunde fortsättas. Endast
genom en öfverenskommelse med den mexikanska regeringen,
tilllåtande de amerikanska trupperna att obehindradt in på Mexicos
område förfölja Apaclie’rna, lyckades det slutligen att
tillfångataga åtminstone de flesta af rödskinnen, hvilka sedan
internerades på olika reservationer. Men då stor oenighet rådde mellan
krigs- och inrikesdepartementen i Washington beträffande det
riktigaste och lämpligaste sättet att behandla Apache’rna,
vid-togos under långa tider inga värksamma åtgärder för dessas
civiliserande, utan timade ständigt nya utbrott af oroligheter, då de
röda bröto ut ur reservationerna samt företogo nya mord- och
plundringståg, hvilka under en lång följd af år i betänklig mån
lämnade utvecklingen i de sydvästra staterna och territorierna.
Slutligen gjordes år 1883 ett försök att lämna hela styrelsen af
Apache-reservationerna åt kommendanten af distriktets militär.
Försöket utföll öfver all förväntan väl, i det Apache’rna, som
genast förflyttats till en trakt med fruktbar jordmån och där
noga bevakades af trupper, inom kort begynte arbeta för sitt
eget uppehälle. På regeringens bekostnad försedda med redskap
samt understödda genom rättvis fördelning af födoämnen, kläder

o. s. v., dröjde det icke länge, innan indianerna begynte bli
förmögna att åtminstone till en del försörja sig själfva. Både
männen ocn kvinnorna egnade sig åt arbete, tillvärkningen af „tiewin“
(en rusdryck af Apaclie-uppfinning) undertrycktes fullständigt
och skolor inrättades samt besöktes af ett årligen stigande antal
elever. Tyvärr fick dock denna glädjande utveckling icke pågå
länge utan afbrott, utan förändrades systemet snart igen sålunda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0816.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free