Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaxterna, och därjämte ega Navajo-indianerna fyratiotusen hästar,
ett par tusen stycken nötkreatur samt 6’fver en miljon stycken
får. Deras hyar bestå af ytterst konstlösa hus, uppförda af
pålar, sten och torf, runda till formen, utan fönsteröppningar samt
försedda med öpna rökhål i taket. Orsaken till, att
Navajo-indianerna icke bygga bätre hus, ligger i deras obetvingliga motvilja
mot att beträda en plats, där någon aflidit. Dör någon i en
„högan“, såsom de benämna sina hus, så låter man liket förbli
där och begrafver det genom att taga bort stödjepålarna, så att
stenarna och jorden falla öfver den aflidne. Månggifte
praktiseras rätt almänt och förbjudes icke af Navajo-indianernas
religion, hvars egendomliga och mystiska ceremoniell med största
omsorg hemlighålles. Vidkommande åsikterna om egendom äro
Navajo’erna kommunister af moderat slag, besittande enskild
egendom men anseende sig skyldiga att till en viss grad dela
denna med behöfvande och egendomslösa medlemmar af
stammen. Den mest utbredda lasten är spel, hvaråt alla
Navajo-in-clianer med passion egna sig, så snart de hafva någonting att
spela bort. Deras skicklighet i tillvärkandet af väfnader,
hvari-bland de s. k. Navajo-filtarna äro de mest bekanta, har skaffat
stammen ett namn för handtvärksskicklighet och en marknad för
detta slags tillvärkningar i alla de västra och nordvästra staterna.
Koppar- och silfverarbeten, vitnande om såväl skicklighet som
smak, tillvärkas också af Navajo-rödskinnen och säljas
förnämligast såsom kuriositeter och souvenirer i de angränsande
staternas städer.
I almänt antropologiskt afseende äro väl Pueblo-indianerna
de mest intressanta bland Förenta Staternas indianstammar och
utgöra sedan åtskilliga år ett föremål för trägna studier af
forskare och vetenskapsmän, livilka dock så till vida icke lyckats
komma till öfverenstämmande åsikter om deras förhistoria. Att
de tillhöra den stora toltek-familjen eller rasen, torde väl få
anses såsom tämligen säkert och likaså, att de från trakter längre
i nordväst småningom drifvits till sina nuvarande boningsplatser
af andra mera krigiska stammar. Men hvar dessa ursprungliga
boningsplatser legat och hvilka trakter Pueblo-indianerna samt
de med dem besläktade stammarna successivt bebott, därom kar
ännu ingen visshet erhållits och kommer väl knappast någonsin
att nås. Att de fordom bebott ett långt mera vidsträckt område
än för närvarande, antages af de flesta forskare, men de finnas
nog också, som hålla före, att de ruiner af byar och städer, man
upptäckt, jcke alla bebotts samtidigt utan under olika perioder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
