Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medan Pueblo’s gradvis trängdes längre oela längre tillbaka.
Huru härmed än må förhålla sig, är det säkert, att
Pueblo-india-nerna utgöra en från öfriga stammar vidt skild .ras, hvars
egendomliga lefnadssätt, institutioner och odling skulle förtjena en
långt vidlyftigare behandling än hvad vi här kunna egna dem.
Sedan tre århundrade tillbaka ha Pueblo’s varit kända af
européer, och af de knapphändiga första underrättelserna om
dem att döma lefde de på samma sätt och i samma slags byar
för trehundra år sedan som i detta nu. Den första europé, som
lämnat några meddelanden om dem, är spanioren Alvar Nunez,
hvilken under sin mellan åren 1529 och 1537 företagna märkliga
resa från Florida till Stilla Hafs kusten kom i beröring med
dem. Två år senare besökte Coronado staden „Cibola“ eller
Zuni, hvilken ännu existerar i samma skick som enligt de
spanska beskrifningarne år 1540, och de sedan denna tid alt tätare
vordna besöken af livita män ha gifvit vid handen, att
Pueblo-indianerna föga eller als inte förändrat vanor och lefnadssätt
under de trehundrafemtio år, som sedan dess förflutit. Om
deras tidigare historia är intet eller så godt som intet med visshet
kändt, då deras traditioner äro till den grad uppblandado med
myter och sagor, att det knappast är möjligt, att i dem skilja
dikt från värklighet. Upptäckten af en mängd ruiner af numera
öfvergifna Pueblo-byar samt af lerkärl och andra föremål ha
gifvit vid handen, att hela området från fyratio grader nordlig
bredd till gränsen mot Mexico i tiden innehafts af Pueblo’s, om
sedan på samma tid eller successivt, samt att de fordom egt större
skicklighet i vissa handtvärksgrenar än för närvarande. Detta är
ungefär alt, hvarom inga olika meningar råda. Och beträffande
deras forna seder och lefnadfsätt har man kunnat ur deras
traditioner inhämta, att de i viss grad närmade sig atztekerna,
ådagaläggande lika stor blodig grymhet som dessa, och möjligen
äfven ha brukat människooffer. Sedan lång tid tillbaka ha
Pu-eblo-indianerna dock icke fört några andra krig än
emotApa-che’rna, hvilka såsom mera krigiska och vilda i almänhet haft
öfverhanden i plundringstågen mot Pueblo’s, af hvilkas byar
många, som ännu under förra hälften af detta sekel voro bebodda,
förstörts och öfvergifvifs af sina innevånare.
Omvändelse- och civilisationsarbetet bland Pueblo-indianerna
har pågått, sedan de livita först kommo i beröring med dem,
och har i allmänhet mött ringa motstånd. De katolska
missionärer, hvilka såväl under den spanska tiden, som sedermera så
godt som uteslutande arbetat för Pueblosstammarnas religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
