Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något annat lika ovanligt och for den stora massan oåtkomligt
nöje. Lösen till snobbfesterna kommer i regeln altid från östern,
från New York eller alra hälst från Boston, där bildnings- och
föriiningssnobberiet med Ibsenkult-, Oscar Wilde- (Englands
Herman Bang) dyrkan o. s. v. undanträngt eller åtminstone
öf-verflyglat alla andra snobberiarter. Men snobbfesterna återkomma
vanligen blott ett par gånger under säsongen och förete i det
stora hela icke många afvikelser från likartade tillfällen i Europa.
Snobberiet är internationelt-kosmopolitiskt till sin natur och hör
därför inte inom ramen för en framställning af amerikanska
nöjen. Det är därför de två första kategorierna af skådespel vi ha
att hålla oss till såsom egentligen karaktäriserande för folkets
smak.
Af mordspektakel förekomma otaliga variationer, alla
fabricerade enligt den vanliga mallen, som i tre å fyra akter och
lämpligt antal tablåer låter förf alskaren, tjufven eller förtramparen
af oskulden vinna allsköns framgång för att i sista scenen
framställa dygdens slutliga triumf och lastens rysliga lön. Detta är
i alljnänna drag — med blott ett enda undantag, hvarom senare
— handlingens gång i dessa pjeser, men ramen för denna
handling varierar högst betydligt. New Yorks och Chicagos
ru»kiga-ste kvarter och bandittillhåll eller ännu bätre någon liten
gruf-eller järnvägsstad ute i västerns vildmarker leverera vanligen
den nödiga bakgrunden, på hvilken mord- och rånscenerna
broderas ut med all möjlig realism. Ty realism skall det vara, om
pjesen skall draga fulla hus. Inte realism i handling eller
anläggning, — den kan vara huru utslitet konventionell som hälst,
men realism i assessoirer och tillbehör. De uppträdande
polisbetjänterna måste vara iförda värkliga uniformer och hälst också
på fullt alvar bruka sina polisklubbor, röfvarne måste rida på
värkliga hästar och svära på värklig amerikanska, ju gröfre
desto bätre o. s. v. Handlingen betyder som sagdt ingenting,
blott sådana tillbehör därtill, som publiken känner och sett, äro
värkliga och äkta. När därför i sista akten bofven blir hängd,
fordrar publiken att afstraffningen skall försiggå på scenen och
ingalunda bakom kulisserna — den enda eftergiften är, att
delin-kventen icke behöfver dö vidare än till skenet, men tungan skall
han sträcka ut och ögonen måste han vända så afviga som
möjligt, annars förlåter man inte det rede af remmar och krokar som
gör det möjligt för den stackars aktören att inte bli strypt. Blir
någon skjuten, knifvad, tomahawkad eller annars huggen eller
stucken under spelets lopp, så måste han aflida på det möjligast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
