- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
882

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

irländare, uppfödd och utbildad i Boston, och denne har under
de två senaste åren tillhört en trupp, som besökt livarenda stad
af någon betydenhet i detta land och dessutom gjort en turné i
Australien, som aldrig uppfört mera än ett stycke, „ärliga
hjärtan och flinka näfvar“, deri handlingen är lika med noll, så när
som på scener, där „stjärnan“ ådagalägger flinkheten och
tyngden af sina näfvar, men hvilken trupp det oaktadt alltid spelat
för fulla hus och sannolikt förtjänat ett par hundratusen dollars.
Det är hvad amerikanare kalla realism på scenen, och ju
närmare denna realism kommer till värkliga cirkusprestationer, desto
mera uppskattas den.

Sådana aktörer som dresserade hästar, elefanter, hundar o.
s. v. ha länge täflat med stjärnorna på den amerikanska scenen,
men fjoråret var det förbehållet att bevittna det tils vidare sista
steget åt cirkushållet. Det gick ett skrän af förtjusning genom
hela landet, då en företagsam teaterdirektör hittade på att
framställa en kapplöpning på scenen och en annan kort därpå
kom fram med en ändå större triumf, en fullständig cirkus, som
uppträdde i sista akten och genomgick ett fullständigt
cirkusprogram på de tiljor, som föreställa världen. Den enda
skilna-den var, att de flesta af hästarna voro ponies och artisterna
därför barn, men annars gick alt till som vanligt i en cirkus,
åskå-darne voro förtjusta öfver realismen och direktören förtjänade
glupskt med pengar. Kapplöpningsspektaklet var i alla fall bättre,
så tillvida att stycket värkligen hade ett slags intrig att uppvisa, en
intrig, hvars lösning berodde på det af segraren i löpningen vunna
priset. Illusionen frambragtes genom en rörlig bakgrund och
hästarne sprungo i vildaste karrier på hvar sin rörliga och
„ändlösa ‘ bana, så att de trots alla ansträngningar icke kommo ur
fläcken. Men publiken hade den mest förvillande illusion af en
värklig kapplöpning, vad köllos öfverallt i salongen och
segraren belönades hvar afton med ihållande hurrarop utöfver
unionens hela område, ty denna trupp likasom alla andra resta
landet rundt.

Det är denna egenskap af resande trupper, som gör det
omöjligt för amerikanska skådespelaresällskap att någonsin uppnå
en värklig konstnärlig ståndpunkt, parad som den är med det
miserabla stjärnsystemet, som först importerats från England, men
här utvecklats till sin spets. Så snart en aktör eller aktris i
någon mån vunnit publikens bevågenhet, avancerar han eller hon
till „stjärna“ och samlar en egen trupp eller gör kontrakt med
någon direktör, som förbinder sig att inte kafva någon annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0884.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free