- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
902

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägarne i Förenta Staterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mål ock alla de andra produkter, de nya odlingsbygderna alstrade,
en lika stor som lönande affär. Det blef utan vidare tydligt, att
befordrandet af odling och kultur i de upptagna vildmarkerna
var en affär, på livilken oräknade miljoner kunde förtjänas, och
därmed inträdde det nästa skedet i järnvägsnätets utveckling.

De stora bolagen begynte bygga sidolinjer till trakter, som
visade sig särskildt löftesrika såsom odlingsmarker och jämte
dem uppstodo otaliga smärre, så att säga lokala, bolag, hvilka
genom att bygga kortare järnvägar öpnade trakt efter trakt af
de nya staterna, sålde jord på ytterst förmånliga vilkor åt de
första nybyggarne och sålunda inom kort vunno för kulturen
vidsträckta bygder, hvilka förut knappast alstrat nödtorftigt
foder för präriernas bufflar.

Konkurrensen mellan de många olika järnvägsbolagen gjorde
sitt till för att pådrifva utvecklingen i antydd riktning, så att i
alla de nya staterna utan undantag en oerhördt snabb
uppblom-string egde rum under de par första årtiondena efter de stora
järnvägslinjernas fulländning. Men på samma gång som dessa
stora järnvägslinjer sålunda både direkt och indirekt bidrogo till
kulturens utbredning i gränsmarkerna skaffade de sig också
småningom själfva en monopolartad makt, hvilken gjort, att deras
senare värksamhet i en del trakter blifvit alt utom välsignelserik.

Den ytterligt stegrade konkurrensen gjorde nämligen, att
järnvägarnas inkomster minskades oroväckande hastigt, medan
samtidigt deras utgifter genom den ständigt ökade
bekvämligheten, lyxen och snabbheten hos bantågen stego i lika oroväckande
mån. Det fans endast ett botemedel häremot och botemedlet
hette monopol. Ledda af djärfva financierer, begynte några bland
de större järnvägsbolagen därför snart att söka slå under sig
smärre linjer, först drifvande dem ända till gränsen af ruin
genom den mest hänsynslösa konkurrens, därefter uppköpande
deras i lågt värde stående aktier och förenande alt ilera till stora,
hela stater och grupper af stater omfattande, järnvägssyndikat.

Historien om dessa syndikats bildande och befästande
företer en mängd drag af financiell manövrering, sådana knappast
något annat lands finanshistoria kan uppvisa motstycken till,
såväl i djärf snillrikhet och kallblodig vågsamhet som i hänsynslös
svindel och värkligen storartadt rofferi. Genom allehanda medel,
så ärliga som motsatsen, vunno några sådana syndikat fast
grund och då följde kriget mellan de stora syndikaten inbördes.
Prisen för såväl passagerare som fraktgods nedsattes till det
yt-ersta, så att alla finansielt svagare linjer inom kort sågo sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0904.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free