Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var ett underligt lif, det fria, icke så litet råa lägerlifvet,
vi förde där nere i Costa Ricas skogar, vi: européer och
amerikanare, lösryckta från den egna grunden, försatta i en omgifning af de
egendomligaste. Närmast oss en så brokig samling människor man
gärna träfFar i vår brokiga värld: odågor, äfventyrare, värkliga
arbetare, hvita och svarta, gula, röda och bruna, hoprafsade från alla
jordens länder, en del boksynta, kunniga, mångpröfvade män, andra
oförmögna att skrifva sina egna namn, spelare, drinkare, helt säkert
i några fall tjufvar, förfalskare, mördare, med en tillsats, som icke
var stor, af det man vanligen kallar hyggligt folk.
Kring de små öppningar vårt folk mäktat rödja för luft och
ljus, stod hemlighetsfull urskog i dunkel prakt, helt afstängande oss
från den yttre världen. En dagsridt uppåt höglandet låg
odlingsbygd med äldre anor än européernas historia i landet, med städer
anlagda af hvita män i hjälm och pansar, under oaflåtlig strid mot
de bruna, infödingarna, som arbetat upp hela landet till en enda
trägård, men som dogo ut under främlingarnas ok, i sådant antal,
att deras grafplatser upptaga större yta än nutidens odlade mark.
Än i dag kan enhvar, som vill göra sig minsta möda att leta, ur
grafvarna hopbringa samlingar af märkliga kärl och husgeråd,
gudabilder och prydnader, sådana få museer besitta. Kvinnorna voro de
enda, som skonades — till lifvet — och deras afkomlingar med
»conquistadorerna» blefvo stamfäder för den blandras, som nu bebor det,
som finnes kvar af odlingsbygden. Ned till det feberrika låglandet,
där vår järnväg gick fram, våga sig mestizerna endast undantagsvis.
Där råder skogen. De forna inbyggarnes bostäder ha längesedan fallit
samman; af dem återstår intet spår. Deras fält och planteringar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
