Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besked, en halftimme eller så. Det kallas den torra
årstiden. En annan tid har man rätt att dagligen
vänta en, två, eller flere skarpa skurar, men mellan
dem är det mest solljust och kväfvande hett. Det
nämna infödingarna också torr tid, om ock nykomna
främlingar finna den mer än tillräckligt våt.
Det är för det de ännu icke sett den riktiga våta
tiden, då regnet står som en vägg många timmar i
sträck, då det aldrig värkligt håller upp, endast
regnar saktare emellan, gör rännilar till bäckar och
bäckar till dånande, skumhvita älfvar, som tumla mil
efter mil i rasande forsyra. De vägar, som icke rent
sopas bort, äro lifsfarliga nästan på hvart steg,
grunden så blöt och seg, att den starkaste mulåsna kan
bli sittande.
Det är deras förbättrade upplaga af vår hårda
vinter med mörker och köld och snö, säga
sydlän-dingama — de känna icke glänsande is, glittrande
ljus i hvar frostkristall, luft, som prickar och nyper
och gör att lifvet kännes värdt att lefva. Rätteligen
är det kanske priset de måste betala för det de året
rundt sitta vid fardigdukadt bord, med håfvor, som
kostat ingen möda. Men ho kan säga hvarför det är
stäldt som det är i världen?
Vi kunde det icke, kommissariatmannen och jag,
den morgon vi sågo att regntiden kommit, ej häller
brydde vi oss stort om orsakerna. Värkningama voro
oss nog för tillfallet. Han hade händerna fulla,
emedan det var likviddag och allt måste ställas i ordning
i butiken för rörelsen fram på eftermiddagen, var vred
för det han i regnet måste af och till mellan kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
