Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nere i sumpmarkerna, där hvita icke höllo ut, nästan
alla opålitliga. Och bland de ettusen hvita arbetame
högre upp funnos säkert några hundrade, som ej
häller skulle tvekat att vara med om ett rån, blott de
trott sig kunna- slippa ur landet med rofvet. Icke
hvar och en skulle, såsom vår paymaster, Höjt sig
med endast en mans eskort, när det gällde att föra
dollars i tiotusental genom urskogen.
Dock skulle det varit svårt att finna en bättre
kamrat, om det gällt, än kassörens biträde och eskort.
Don Valerio kallades han, var mestiz från Peru, ett
exemplar som ingen begrep sig på, med mörk hy och
stora, fuktiga ögon, så svarta, att ögonhvitoma
tycktes skifta i blåhvitt. Längs linjen och i bärgsbyama
var han känd som den vildaste ryttaren och
skickligaste lassokastaren, vid tjurfäktningarna uppträdde
han någon gång som amatör, till synlig förargelse för
dem, som gjort tjurfäktning till yrke. För don
Valerio såg det icke ut att vara stort mer än lek. I
sällskap, där det fans en banjo, var han ovärderlig
för sin rikedom på sånger, egna och andras. Till
vår camp, där paymastem vanligen stannade öfver en
natt, hade längesedan skaffats en banjo.
De två tyska kaptenerna ha nämts, tysk var
också kommissariatmannen, präktig karl på många
sätt, men icke skildt anmärkningsvärd. Slutligen fans
den svenska förmannen Lundvik från S:to Toribio
och min förman Wartin, född Wartiainen, finne. Ja,
och jag, också finne. Manskapet i barackerna var
visst brokigare än så — vi hade till och med några
kineser och en hindu — men så demokratiskt det än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
