Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan första aftonen slintade en tallrikstapel mig ur
händerna och då blef jag bortkörd.
— Vid det laget var det slut med mina
kontanter, ehuru jag småningom sålt allt hvad min koffert
innehöll och till sist kofferten själf, och därför flyttade
jag igen ... ut på gatan den gången. Det var
sommar, så att man noga taget inte behöfde tak öfver
hufvudet, och de slantar jag hade kvar räckte ett par
dagar till bröd. Vatten är det gudskelof ingen brist
på i New York ... de ha ju vattningstråg till och
med för hundar! Och stadshusparken är rätt fridfull
nattetid, ehuru polisen inte tillåter en att sofva där
annat än sittande. Till och med då måste man svänga
på benen, så* det ser ut som om man satt där för
sitt nöje, och den konsten lär man sig nog snart,
men riktigt uthvilad blir man inte på det sättet.
— Där funnos massor af nattlogerare i parken,
alla i samma predikament. Emellanåt lyckades en
eller annan få någonting att uträtta och förtjänade
några cents, men största delen gjorde ingenting . . .
Kunde för min del aldrig riktigt fundera ut huru de
betedde sig för att lefva! En morgon tidigt kom en
karl dit och hyrde tjugu af oss på en vecka, till
sandwichmen. Han kunde fått fyratio för mindre än han
bjöd, fast det inte räckte till mer än två tarfliga mål
om dagen.
Berättaren gjorde ett uppehåll, som om han
tvingats att tänka på de dagar, då han vandrat längs
gatorna i New York med en annonstafla på ryggen,
en annan på bröstet. Och ingen af oss skrattade,
ehuru han måtte sett nog så rolig ut i den kostymen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
