- Project Runeberg -  Hågkomster och historier sanna och diktade /
110

(1899) [MARC] Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De voro ännu mera lifvade, än då de kommo ut till
mitt arbetsställe. Jag låtsade inte om dem, men litet
senare mötte jag chefens flicka och de två
sekrete-rame på promenadgalleriet. Hon stannade och räckte
handen åt mig och böljade prata, fast de andra gingo
vidare som om de aldrig förut sett mig. Jag var,
förstås, en smula hyggligare klädd än i arbetet, men
inte i frack som de flesta af fransmännen.

— Efter en stund kommo de tillbaka och sade
henne på franska att hon skulle följa med dem.
»Monsieur c skulle säkert inte tycka om att hon
säll-skapade med hvem som hälst. Jag förstod nog
vinken, men pratade vidare. Då trängde sig den ena
glopen emellan oss, så att hans rygg nästan rörde
vid mig, hvarför jag tog honom med ena handen i
kragen, med den andra i byxbaken, och lyfte honom
åt sidan. Han vände sig om, kallade mig
»amerikansk lur k» och slog mig med sina handskar i
ansiktet. Och i detsamma hade jag en fyra, fem
stycken andra så tätt omkring mig, att jag inte kunde
röra en fena.

— Jag skakade bort dem, för att betala honom
med ränta, men flickan bad mig inte slå. — »Han
ger satisfaktion, han ger satisfaktion, vänta ... på
hvilket hotell bor ni?»

— Jag tyckte visst det skulle varit enklare att
klå honom på fläcken och sedan låta saken vara, men
hvart folk har ju sina seder, så jag sade henne hvar
jag tagit in, och då bad hon mig gå. — »Jag skickar
någon till er», lofvade hon.

— Jag gick till hotellet och hade inte varit länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:54:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zkhagkomst/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free