Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag var förman för en hop indiska coolies,
blef utan arbete, när arbetet och pengarna togo slut
för fransmännen, drack upp det jag hade kvar sedan
senaste likvid, och gaf mig sedan i väg med första
lägenhet . . . det är ju inte någon historial
Sullivans ton var otålig, som om han icke tyckt
om att bli utfrågad. Men på samma gång uttryckte
han sig i ordalag ingen af oss förut hört honom
begagna, svor icke alls, begagnade knappast ett enda
slangord. Om det nu var spriten, eller stämningen
berättandet framkallat, riktandet af tankarna mot det
framfarna oföränderliga, tvingandet af dem mot det
osäkra kommande, säkert är att Sullivan var ryckt ur
hvardagsgängoma. Den forna civiliserade människan
skymtade fram genom busmasken.
— Kom, Sullivan! öfvertalade paymastem —
ni har mer att berätta än de flesta, det se vi alla.
Jag för min del kommer ihåg från Panama-tiden att
man glunkade om ett och hvaije i samband med er
och edra hinduer . . . det var ju ni, som hemtade
dem till Panama? Ni kan ju införa litet omväxling
i vårt program . . . tala om hela er historia, så går
tiden tills punschen tar slut!
Sullivan smålog. Det förändrade honom
märkvärdigt för oss, som aldrig sett honom annat än
fånskratta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
