Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällan ha detaljerna af sådana skandaler trängt
ut till offentligheten och äfven då vanligen icke
annorlunda än i form af rykten.
Nu däremot blef förhållandet ett annat.
Tidningspressen omtalade offentligt det ena fallet af
korruption efter det andra, meddelade detaljerade
upplysningar om huru vid olika tillfällen
förfarits, utpekade de i första rummet skyldiga och
yrkade på deras bestraffning enligt lag.
Afslöjandena blefvo allt talrikare hvad tiden led och
alltflera högtställda ämbetsmän indrogos
småningom i de ruskiga affärerna, tills det började
förefalla iakttagaren som om det officiella
Ryssland i dess helhet varit mer eller mindre
inblandadt i dem. Och tidningarna talade om
alltsamman utan att drabbas af något ansvar, ehuru
personer af betydande inflytande och ställning
en efter annan brännmärktes.
Det var tydligt att högsta vederbörande icke
hade någonting emot de pågående afslöjandena,
utan tvärtom gillade dem. Tsaren hade
antagligen förut lefvat i lycklig okunnighet om det i
största omfattning bedrifna stjälandets verkliga
omfång och hade nu väckts ur drömmen att allt
stod väl till. Tidningarna fingo icke allenast
fortsätta sina afslöjanden, utan därutöfver
anbefalldes »revisioner» i stor skala, icke de
vanliga revisionerna af öfverordnade inom samma
verk, utan extraordinarie »senatorsrevisioner»,
vid hvilka den beträffande revisorn ingenting
har att göra med ämbetsverket där revisionen
anställes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
