Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskoviter och finnar i äldsta tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härskande Stor-Ryssland, hvars folk de verkligt slaviska
mindre än nägon betrakta såsom stamförvanter.
Under den andre tsaren af ätten Romanoff, Alexei,
gjorde moskoviterna sin första större eröfring på de
slaviska grannarnas bekostnad, då liksom så ofta senare
möjliggjord genom den inre splittring, som delade dessa
grannar i fientliga fraktioner och gaf tredje man
tillfälle till inblandning för egen räkning. Kosackrepublikerna
i Lill-Ryssland, som väl icke tillhörde det polska riket,
men jämte detta utgjorde det förnämsta hindret för
moskoviternas utbredning åt väster, och åtminstone
tidtals stått i nära förbund med sina polska stamförvanter,
ansågo sig illa behandlade af den högmodiga polska
adeln och började krig. Efter en del vunna framgångar,
som till och med bragt den polska hufvudstaden i fara,
blefvo kosackerna dock slagna och bragta i sådant
trångmål, att de vände sig till den moskovitiske tsaren med
anhållan om hjälp. Deras anhållan villfors, men
»hjälpen» gafs i sådan form, att de dittills fria
kosackrepublikerna tvingades att underkasta sig det moskovitiska
väldet, hvarefter de småningom beröfvades alla sina
gamla friheter och privilegier, tills de slutligen, om ock
först omkring etthundra femtio år senare, nödgades finna
sig i att lifegenskap också hos dem infördes.
Samma expansionsbegår, som drifvit de moskovitiska
tsarernas föregångare, tartarkhanerna, att så länge deras
makt stod bi ståndigt söka lägga under sitt välde nya
områden, besjälade åfven deras moskovitiska arftagare
och har fortlefvat genom tiderna till dag som är. Den
moskovitiska eröfringspolitiken riktade sig därför åt alla
håll, föranledande oupphörliga krig med grannstaterna,
hållande dessa i beständig oro, aldrig helt upphörande
att fullfölja de planer, som en gång uppgjorts, hvilande
endast när öfvermäktiga omständigheter omöjliggjorde
något annat val.
Tvenne fenno-ugriska folk hade emellertid ända till
början af sjuttonhundratalet undgått att dela stamför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
