Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsar Peter och den europeiska nordens omgestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om hjärtat, hvarför han anlade skeppshvarf såväl i
närheten af som vid Ladogasjön.
Men på alla håll fann han sin bristande personliga
kunskap om utvecklingen i väst Europa och om dess
resultat utgöra ett svårt hinder för utförandet af de planer
han uppgjort, hvarför han år 1697 företog sin så mycket
omtalade resa till länderna i väster för att i egen person
göra sig förtrogen med de där rådande förhållandena på
flerehanda områden. Resan, hvarunder han med stor
framgång gjorde olika staters politiska ställning och
förbindelser, institutioner och praktiska framsteg till föremål
för sin sällsynt skarpa iakttagelseförmåga, afbröts emeller
tid hastigare än han afsett genom underrättelser från
Moskva om att upproriska oroligheter på nytt utbrutit.
Det var furstinnan Sofia, som igen förmått streltserna
till uppror för att till tsar utropa Alexei, Peters son med
sin första gemål, Eudoxia Lopuhin, som själf också hörde
till det gammal-konservativa partiet. Hade planen lyckats,
så skulle furstinnan Sofia på nytt blifvit regentinna, men
för tsaren mötte det ringa svårighet att kväsa de
upproriska och denna gång beslöt han att krossa streltserna
fullständigt. Icke mindre än ettusen af dem afrättades,
eller kanske rättare slaktades ned, många af dem af tsaren
personligen, en stor del efter ohygglig tortyr. Sin
half-syster lät han inspärra i ett kloster, sedan han skymfat
henne genom att låta raka hennes hufvud.
Tsar Peter hade i enlighet med Ivan den grymmes
metoder häfdat sin oinskränkta makt och använde den
liksom tidigare för att med hänsynslös energi genomföra
sina reformplaner, trots det allt bittrare missnöje detta
väckte. Tsaren var fullt medveten härom, men skänkte
knotet ingen uppmärksamhet, så länge det icke gaf sig
uttryck i öppet motstånd mot hans påbud. Motstånd
mot sin vilja tålde reformatorn minst af allt, hvarför
hans reformdekret också vanligen innehöllo hotelser om
de ytterligaste straff för hvarje ohörsamhet. Och straffen
uteblefvo icke, därom kommo de motsträfviga snart i till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
