Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsar Peter och den europeiska nordens omgestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin tillflykt under fästningen Viborgs kanoner. Därefter
kunde tsaren utan fruktan att störas belägra Nöteborg,
hvars svaga besättning efter ett synnerligen tappert
försvar nödgades kapitulera och öfverlämna både vapen och
andra krigsförråd åt segraren. I maj följande år, 1703,
drabbades så fästet Nyenskans af samma öde och
därmed var Sveriges makt äfven i dessa trakter slutligt
bruten.
Ingen insåg tydligare hela betydelsen af dessa
framgångar än den moskovitiske härskaren, som för att visa
att han numera var herre öfver Ladogasjön och dess
utlopp omdöpte det gamla Nöteborg till »Schlusselburg».
Och tre dagar efter eröfringen af Nyenskans, hvilket han
ansåg ligga för långt från hafvet, tog enligt sägnen tsar
Peter själf det första spadtaget för grundläggande af en
ny fästning och stad på en af öarna i själfva Ne
va-mynningen, hvarvid han gaf det blifvande bålverket mot
Sverige benämningen S:t Petersburg.
Ty först voro den nya staden och dess kärna,
Peter-Paulfästningen, endast afsedda att blifva ett fast värn mot
svenskarna, hvilka ännu voro långt ifrån slutligt besegrade,
ehuru väl tsar Peter kände sig öfvertygad om att de
tallösa skaror han kunde föra i fält till sist måste komma
att öfverväldiga det folkfattiga svenska rikets härsmakt.
o
Åtminstone delvis dikterade väl därför farhågor för
möjliga svenska anfall den barbariska hänsynslöshet,
hvarmed tsaren pådref byggnadsarbetena, dem han själf
öfver-vakade. Arbetarna, som till stor del utgjordes af svenska
krigsfångar och af bönder från de kringliggande områdena,
dogo i tusendetal af öfveransträngning och brist på
tillräcklig föda, eller af febrar alstrade af sumpmarkerna
öfverallt i nejden. Men nya tusenden släpades med våld
till platsen och tvingades omänskligt till arbete med de
bristfälligaste redskap eller, när sådana helt och hållet
tröto, med blotta händerna. Arbetarnas elände lämnade
tsaren oberörd, andra kunde alltid infångas för att ersätta
de stupade. Han ville snarast möjligt säkerställa den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
