Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsar Peter och den europeiska nordens omgestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sådan vild grymhet som dåmera knappast andra än
asiater kunde lägga i dagen.
Slutligen ansftg sig Karl XII dock kunna och böra
rikta sin uppmärksamhet mot den fiende, hvars
besittningstagande af de svenska områdena både söder och
norr om Finska viken han lika väl kände till som
stads-och fåstningsanlåggningarna vid Nevas utlopp. Men i
stället Jör att samla alla sina krafter på försöket att i
grund omintetgöra tsarens planer i de trakter dår denne
uppenbart inrättat sig för att stanna för all framtid, slog
den svenske konungen in på vägen mot Pultava, där den
europeiska nordens öde år 1709 slutligen afgjordes.
Kriget slutade visserligen icke med detta nederlag för
de svenska vapnen, utan fortfor ännu under tolf långa
år, om ock i mindre skala, ehuru därför ingalunda mindre
barbariskt från rysk sida. Men tsar Peter var så
öfver-tygad om att kampens slutliga utgång i alla fall var
gif-ven genom segern vid Pultava, att han redan år 1712
beslöt flytta sätet för sin regering från den gamla
tsarstaden Moskva till det nyanlagda S:t Petersburg, som
framgent skulle vara det ryska rikets hufvudstad.
Beslutet väckte starkt knot bland de konservativa
elementen, framför allt bland den gamla adeln, men
detta hade ingen annan verkan på tsaren än att bringa
hans despotism att äfven härvid gifva sig uttryck.
Mot-sträfvighet mot flyttning till den ort, där han sjålf och
hans hof uppehöllo sig, var i hans ögon liktydigt med
ett förnekande af hans rätt att i allt förfara som han
behagade, ett förnekande, som, enligt hvad tidigare
erfarenheter gåfvo vid handen, lätt kunde urarta till
stämp-lingar, om de missnöjda fingo hållas. Därför
befallde han kort och godt att hvarje godsägare, som rådde
om minst femhundra »själar» (lifegna), skulle i S:t
Petersburg låta uppföra ett hus af sten och af minst två
våningars höjd, hvarefter intet hinder kunde åberopas för
vistelse dår under åtminstone någon del af året. Och för
att bristande arbetskraft icke heller skulle bereda de mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
