Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland och Sverige-Finland på sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre svårt än på tsar Petérs tid, lack vare krigets
kortvarighet i främsta rummet, men till en del
olvifvel-aktigt fifven emedan den ryska politiken dåmera åsyftade
annat och vida mera fin tidigare.
I alla de af ryska trupper besatta delarna af landet
tvingades folket i så stor utsträckning sig göra lät att
aflägga tro- och huldhetsed till den ryska härskarinnan,
kejsarinnan Elisabeth, och de ryska befälhafvarna styrde
och ställde såsom hade afsikten varit att för all framtid
behålla -landet för Rysslands räkning. Och denna afsikt
underströks med omisskännelig tydlighet genom en den
18 mars 1742 dagtecknad, af kejsarinnan utfärdad och till
Finlands inbyggare riktad proklamation, däri Elisabeth
tillförsäkrade finnarna sitt kraftiga bistånd, ifall dessa
ville lösslita sig från Sverige och göra Finland till en
oberoende stat under rysk protektion. Proklamationen
utfärdades såväl på franska och tyska som på svenska
och spriddes i vid utsträckning, men förblef utan all
synlig verkan — ehuru man vål knappast då ännu i
Finland hade närmare kunskap om huru det under det
föregående seklet gått Lill-Ryssland då dess folk mottagit
tsar Alexeis hjälp för sträfvandet att häfda sin ställning
gentemot Polen.
Huru som helst visade proklamationen oförtydbart
hvilka nya och vidtutseende planer man redan hyste i
Ryssland. Såsom den, hvilken inspirerat kejsarinnan till
den upplysande åtgärden, betecknades allmänt grefve
BestuschefT, som före kriget under längre tid varit rysk
ambassadör i Stockholm. Där hade han under mer eller
mindre intim beröring med mösspartiets män kommit till
insikt om huru djup motvilja man på många håll och
särskildt i Finland hyste mot hvarje tanke på ett nytt
krig och i huru stor utsträckning denna del af riket ännu
led under följderna af det senaste. Från sådan insikt
var steget klarligen icke långt till tanken att för Rysslands
syften söka begagna det missnöje, som man visste vara
rådande och som måste anses ha blifvit starkare och mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
