Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland och Sverige-Finland på sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ägt, i samma mån som kunskap om den förfelade
sammansvärjningen spriddes i vidare kretsar och oviljan
mot upphofsmännen i Finland som i Sverige blef
allmännare och starkare.
Det är denna allmänna och berättigade ovilja, som
verkat att de mer eller mindre medvetet förrädiska
stämplingarna, som försiggingo på finsk jord, alltjämt
i Sverige på många håll betraktas såsom utslag af finskt
förräderi, ehuru i själfva verket flera svensk- än
finskfödda män ingingo i Anjala-förbundet. Den verkligt
förräderi åsyftande och måhända mest verksamma
konspiratören, Jägerhorn, var visst finne och sä voro, ehuru
af svensk härstamning liksom han, flera af dem som
kände till och gillade hans afsikter. Men den som
inspirerat den förrädiska planen och länge arbetat för
liknande syften, Sprengtporten, var det icke. Skammen
såväl af sammansvärjningen i dess helhet som af den
vändning några af de sammansvurna utan de öfrigas
vetskap sökte gifva däråt, kan följaktligen godt delas
jämnt och återfaller slutligen icke på någondera nationen
som sådan. I alla tider och i alla land ha yppats
individer, som handlat oberoende af, eller i strid mot
det allmänna tänkesättet bland de folk de tillhört och
som för sina handlingar än haft goda motiv, än dåliga.
Den stämning bland en del af de högre klasserna inom
riket, som gaf sig uttryck i Anjala-stämplingarna, var
innerst hvarken svensk eller finsk, utan ett följdriktigt
utslag af det åskådningssätt, som under den svenska
frihetstiden efter allmänt europeiskt mönster blifvit
rådande inom alla samhällsklasser och partier, tills
knappast flera ån ett ringa fåtal skydde att anlita främmande
bistånd af olika slag för uppnående af egna syften.
Konung Gustaf begagnade sig omedelbart af den
förändrade stämningen för att på riksdagen genomdrifva
antagandet af den s. k. Förenings- och säkerhetsakten
af 3 april 1789, hvilken till förmån för konungamakten
i afsevärd mån inskränkte de rättigheter författningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
