Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands slutliga eröfring och förening med Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera betydelsefulla lagförslag förelagts ständerna, bland
dem ett om inrättande af en »regeringskonselj» för Finland,
i anslutning till det tidigare nämnda förslag Sprengtporten
framställt. I medlet af juni återvände tsar Alexander till
Borgå för att i egen person afsluta ståndermötet och
betonade därvid i sitt afskedstal ytterligare sina
af-sikter rörande Finlands framtid, särskildt i de ofta
citerade orden:
»Upphöjdt för framtiden bland nationernas antal,
under sina lagars skydd skall det» (finska folket)
»ihåg-komma sin forna styrelse blott för att så mycket
fastare underhålla de vänskapsförbindelser, som freden
skall återföra.»
Af det, som tidigare anförts rörande hvad man kunde
nämna förspelet till Borgå landtdag 1809, bör liksom af
de citerade uttalandena af Alexander I fullt tydligt framgå
att hans beslut att medgifva åt Finland en ställning af
statlig autonomi icke härflöt ur en ädelmodig impuls,
utan småningom bragtes att mogna genom utvecklingen
af de storpolitiska konjunkturerna i det öfriga Europa.
Man är därför otvifvelaktigt berättigad att betrakta den
högtidliga akten vid landtdagens öppnande icke blott
såsom ett bevis för Alexanders nådiga välvilja, utan
därutöfver och främst såsom beseglandet af ett fördrag
mellan själfhärskaren af Ryssland, som ensam kunde
uppgöra bindande aftal för sitt rike, och det finska folket,
företräd t af sina lagliga representanter, ständerna, ett
fördrag i lika mån förpliktande för båda de kontraherande
parterna och därför icke möjligt att utan bådas samtycke
lagligen förändra eller upphäfva.
Man bar invändt, att Finland såsom varande en del
af det svenska riket icke kunde ingå ett sådant aftal
utan riksregeringens samtycke, ja, att det finska folket
svek sin trohetsplikt mot Sverige genom dess
representanters handlingssätt. Men härvid glömmas tvenne
omständigheter, som jäfva en sådan invändning. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
