Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II och reformperioden i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom alla samhällslager skulle nöjt sig med mycket snäft
begränsade konstitutionella rättigheter, och möjligt, att
den framtida utvecklingen skulle tagit ett helt annat och
lugnare förlopp än hvad fallet varit under det sista
halfseklet.
Alexander II var oaktadt all naturlig frisinthet
alltför mycket bunden af själfhärskaredömets gamla, ända
frän tartarväldet stammande traditioner, att låta binda sig
och sin härskarevilja gent emot sina undersåtar. Han
var villig att af egen maktfullkomlighet införa mer eller
mindre frisinnade reformer såsom gåfvor åt folket, men
att underordna sin oinskränkta makt under lagen och
därigenom begränsa den samt i och genom en
konstitution afstå en del däraf åt undersåtarna — därtill var
han icke villig. Han fattade med andra ord icke, att en
frisinnad och framstegsvänlig despotism är en utopi, som
aldrig i verkligheten kan realiseras, emedan ingen
autokratisk härskare, om aldrig så upplyst, aldrig så ärligt
sträfvande för sitt folks bästa, kan göra stort mera ån
utfärda de bästa möjliga förhållningsregler för dem,
hvilka han är nödsakad att anförtro det omedelbara
ut-öfvandet af sin makt. Dem och deras tillämpande af
förhållningsreglerna kan härskaren själf endast delvis
Öfvervaka, desto mindre i samma mån som föremålen
för maktutöfningen, undersåtarna, bli mera talrika och
statsförvaltningen vidare förgrenad.
Lika ringa möjlighet ha undersåtarna, att med
tillhjälp af lagen och dess skipare, som själfva endast äro
härskaremaktens af denna helt beroende ombud, invärka
på dem, som fått sig utöfvandet af större eller mindre
del af själfhärskarens makt uppdraget, emedan dessa
ställföreträdare af olika kategorier, domare som andra,
i stort sedt äga samma intressen och däraf bringas att
understöda hvarandra äfven med åsidosättande af lagen,
i stället för att tillämpa den till skydd för folket. I sista
hand åro vål alla dessa ställföreträdare ansvariga gent
emot innehafvaren af högsta makten, men denna ansva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
