Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tredje Alexander och reaktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inhämta riksrådets åsikt därom, förrän han skred till
afgörande åtgärd.
För förslaget uttalade sig under den följande
diskus-sionen särskilda af de närvarande, bland hvilka äfven
storfursten Konstantin Nikolajevitch, men så godt som
alla med mycken återhållsamhet, sannolikt för det man
på goda grunder betviflade att den nye tsaren hyste någon
egentlig sympati för den ifrågasatta reformen. Endast
grefve Miljutin uttalade sig bestämdt för förslagets
genomförande och motiverade sin åsikt bland annat genom att
rått skarpt nagelfara med det sått, hvarpå de tidigare af
Alexander II planlagda och påbörjade reformerna blifvit,
dels kringskurna, dels helt och hållet öfvergifna.
När grefve Miljutin så yttrade att ryktet om
reformförslaget spridt sig bland allmänheten och hos alla
rätt-tänkande människor funnit hjärtliga sympatier samt likaså
trängt till utlandet, afbröts han af tsaren, som anmärkte
att ryktet äfven nått kejsar Vilhelm af Tyskland och
föranledt honom att i en egenhändig skrifvelse bestämdt
afråda Alexander II från att utfärda en konstitution för
Ryssland, eller att åtminstone så starkt begränsa den
till-ärnade representationens rättigheter, att regeringen på alla
områden behölle den afgörande makten. Grefve Miljutin
replikerade, att det icke vore fråga ens om »skuggan af
en konstitution», utan endast om att i och för
öfver-låggningar rörande vidtutseende lagstiftningsåtgärder
tillkalla praktiska mån, för att förslagen till sådana åtgärder
icke skulle blifva enbart ur byråkratisk och
kanslisynpunkt, utan allsidigt granskade ocli bedömda.
Voro anhängarne af förslaget, undantagande grefve
Miljutin, föga energiska i sina uttalanden, så syntes i
stället motståndarna täfla i skarpt nedsablande kritik.
Så t. ex. slutade grefve Stroganoff sitt nedgörande
uttalande med förklaringen, att antagande af Loris-Melikoffs
förslag vore att inslå den direkta vägen till en konstitution,
något han både för tsarens egen skull och för Rysslands
ansåg under inga omständigheter böra göras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
