Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tredje Alexander och reaktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexander III uttryckte sitt instämmande i hans äsikt
med orden: »Åfven jag befarar att detta blefve första
steget till en konstitution.»
Mest energiskt motsatte sig dock prokuratorn i Heliga
Synoden, K. P. Pobedonostseff, det omdebatterade
förslaget. Redan under de sista åren af Alexander II:s
regering hade denne man börjat nämnas såsom en den
svartaste reaktionens förkämpe och efter den tredje
Alexanders öfvertagande af makten växte hans inflytande
oaf-låtligt ända till hans död under den nu regerande tsarens
tid. Alexander III:s förtroende föreföll det som om han
helt och fullt vunnit genom sitt uttalande under här
ifrågavarande öfverlåggning.
Pobedonostseff började sitt andragande med att
förklara sig förtviflad öfver att ett stadfästande af
Loris-Melikoffs förslag alls kunde tänkas möjligt och uttalade
sin åsikt, att om så skedde man med lika mycket skål
som man i framfarna dagar inför Polens annalkande fall
utropat Finis Polonice nu hart när borde säga Finis
Rus-sice. Vidare utlade prokuratorn att konstitutionerna i
västra Europa vore »verktyg för allsköns orättfärdighet,
källor till allehanda intriger» och sade sig öfvertygad om
att valda representanter ingalunda komme att gifva
uttryck åt folkopinionen, utan endast att uttala sina
personliga åsikter.
Här af bröts talaren af tsaren, som yttrade:
»Jag tror detsamma. I Danmark hafva ministrarna
mer än en gång försäkrat mig, att de deputerade som
sitta i kammaren ingalunda kunna betraktas såsom
språkrör för nationens verkliga fordringar.»
Pobedonostseff fortsatte och förklarade att man i
Ryssland, åfven utan att inrätta »konversationsklubbar»
i stil med de franska »états généraux», hade tillräckligt af
»pratinråttningar», hvilka under inflytande af odugliga,
intet värda tidningar endast upptände folkets lidelser.
Såsom konversationsklubbar stämplade han vidare både
semstvoförsamlingarna på landsbygden och dumaförsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
