Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III såsom finsk storfurste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han förklarade sig hafva tillförsäkrat det finska
stor-furstedömet dess rättigheter
»med innerlig tillfredsställelse, enär Vi därvid haft
i nådig åtanke de mångfaldiga bevis af orubblig
till-gifvenhet och tacksamhet för sin monark och
välgörare detta lands inbyggare ådagalagt.»
Sina tänkesätt och afsikter i fråga om Finland visade
Alexander III icke heller endast i ord, utan fortsatte han
till en böijan åfven i handling den politik hans fader i
de flesta och viktigaste afseenden ända till det sista
vidhållit. Så t. ex. utfärdade han den 25 juni 1886 ett i
samråd med ständerna beslutet manifest, däri han för att
uppfylla sin faders härom gifna löfte tillerkände
landt-dagen motionsrätt i alla andra än grundlagsfrågor, frågor
rörande försvaret till lands och vatten samt frågor rörande
presslagstiftningen. Och tillika gjorde han det till regel
att sammankalla ständerna till landtdag hvart tredje år,
i enlighet med den monarken i landtdagsordningen
förbehållna rätten att förkorta de perioder af fem år, som
längst borde skilja landtdagssessionerna.
Synnerligen långe förmådde tsaren emellertid icke
heller i fråga om Finland motstå det reaktionära,
stor-ryskt-nationalistiska inflytande, för h vil ket han så helt
fallit undan beträffande kejsaredömet. Med kännedom
om den tredje Alexanders ordhållighet riskerade man
dock icke direkt söka förmå honom till ingrepp i Fin*
lands autonomi, hvilken han ju själf bekräftat, utan
inledde fälttåget på omvägar, först i tidningspressen, genom
att söka undergråfva själf va grunden för den rätt man i
Finland byggde på. I spetsen för angreppen gick det
tidigare nämnda, reationära slavofil-organet »Moskovskia
Vjådomosti», hvilket i likhet med den storryska
nationalismens andra, redan då mycket spridda och numera utan
jämförelse förnämsta språkrör, »Novoje Vremja», sökte
göra troligt att Finlands särställning vore grundad på
vantolkning af historiska dokument, således på bedrägligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
