Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första försöket att bringa Finland under själfhärskaremakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stridande manifestet. Till och med den om
nödvändigheten af promulgation starkt öfvertygade gammalfinske
partihöfdingen Yrjö-Koskinen tillrådde ett sådant försök,
men vid sammanträffande med den i det föregående
berörde politiker, som tidigast erhållit kunskap om
manifestet, afråddes pro ku ra torn från det afsedda steget af
denne, som påpekade att de rörande prokuratorns ämbete
gällande lagstadgandena icke erbjödo någon formell grund
för en demarche som den tilltänkta. Prokuratorn böjde
sig för detta skäl och vid följande dags afgörande
omröstning inom senaten föllo rösterna till antalet lika på
ömse sidor, hvarvid vice ordförandens röst afgjorde att
promulgation blef besluten. Mot detta beslut reserverade
sig prokuratorn.
Inom vida kretsar af allmänheten kände man sig
ytterligt upprörd öfver denna utgång. Man hyste — på
huru otillräckliga skäl har utvecklingen senare visat —
öfvertygelsen att en promulgationsvägran, motiverad såsom
den otvifvelaktigt skulle blifvit, ej kunnat undgå att bringa
monarken till full insikt om den löftesbrytande naturen
af den åtgärd han vidtagit, och att afstå därifrån, hvarför
man äfven med samma bitterhet och skärpa bedömde
alla dem, som biträdt promulgationsbeslutet. Och dock
lider det intet tvifvel att i hvarje händelse flera af dessa
leddes endast och allenast af sin öfvertygelse om hvad
för land och folk vore bäst och innebure minsta våda
för vidare öfvergrepp, om man ock beträffande andra
icke kan känna sig lika säker om att inga bisynpunkter
inverkade på den hållning de iakttogo.
Man lefde ännu i inbillningen, att tsaren-storfursten
af andra låtit sig intalas att han vore i sin goda rätt
beträffande de vidtagna åtgärderna, men vägrade enständigt
tro att han med öppna ögon slutit sig till dem, som
an-sågo ett litet folks rättigheter, om aldrig så många gånger
bekräftade, väga mindre än intet när de ansågos stå i
vägen för den större riksdelens intressen. Det syntes
omöjligt att fatta hvilka de åberopade riksintressena kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
