Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förryskningspolitikens utveckling i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
chef för den inhemska regeringen, hade efter senatorn
Tudeers afgång utnämnts hofjägmästaren Konstantin
Linder, en man som i yngre Ar varit officer och då till och
med deltagit i den progressiva rörelsen under böljan af
den andre Alexanders regering, men sedan dess icke
sysslat med annat än affärer och ägde inflytelserika
förbindelser i rikshufvudstaden samt vunnit general
Bobri-koffs ynnest. Föga förtrogen med det slags verksamhet,
som nu skulle ¿legat honom, lät regeringschefen utan
svårighet leda sig af andra, särskildt af den tidigare
nämnde senatorn Eneberg, hvilken i sin tur stod under
inflytande af Yrjö-Koskinen, hvars råd därför i många
afseenden blefvo afgörande för den nya senatens hållning.
Under sådana omständigheter gick utvecklingen från
blott undfallenhet gentemot den ryska agressionen mycket
snabbt till direkt understödande af förryskningspolitiken
och därifrån följdriktigt vidare till anlitande af
tvångsmedel mot dem, som fortfarande gjorde motstånd. Den
första, i högre grad allvarsamma pröfvostenen för den
rekonstruerade senaten hlef värnepliktsfrågan, hvilken, i
enlighet med de tidigare nämnda tgrundstadgandena», i
böljan af 1901 upptagits till behandling af det ryska
riksrådet. Till deltagande i handläggandet af frågan hade
förordnats tvenne af den nya finska senatens medlemmar,
hvilka dock icke synas ha gjort någon invändning mot
sådan lagstridig behandling af ett finskt lagstiftnings- •
ärende, en sida af frågan, som sjålffallet icke heller
beaktades af riksrådet. Men i sak sökte i stället riksrådets
majoritet så mycket sig göra lät modifiera till Finlands
förmån de ryska kommittéernas förslag genom sådana
ändringar som t. ex. att antalet af årligen till tjänst
uttagna värnepliktiga skulle fastställas till 4,000, att
tjänstetiden liksom förut skulle vara treårig, att de finska
trupperna icke skulle förläggas utom hemlandets gränser
och att finska värnepliktiga icke skulle instickas i ryska
trupper.
Detta modifierade förslag tillvann sig emellertid icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
