Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingen i Finland under 1904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som sträfvade att helt utplåna Finlands sjålfständighet,
för att sålunda vinna någon möjlighet att bedöma
utsikterna för framtiden. Tidigare hade den inre-politiska
utvecklingen i kejsaredömet endast i, såsom det numera
förefaller, ofattligt ringa utsträckning varit känd i Finland,
där man nöjt sig med att veta sitt eget lands författning
och lagar garanterade genom monarkernas löften och
föga bekymrat sig om det ryska folkets ställning, ja på
de flesta håll icke ens kände hvilken denna ställning i
grunden var. Nu såg man sig tvungen att stifta närmare
bekantskap med förhållandena i Ryssland och härigenom
rent af tvingades man till slutsatsen, att bindande och
tillförlitliga aftal och öfverenskommelser med den ryska
själfhärskaremakten voro otänkbara, emedan denna makts
af dess ursprung betingade väsen och anda ställde
själf-härskaren öfver alla löften och aftal i samma ögonblick
han icke längre ville låta dem binda sin vilja. Härur
framgick så själfmant öfvertygelsen att endast ett
folk-styrdt Ryssland kunde erbjuda verkliga garantier för
Finlands framtid, eller med andra ord att man i Finland
hade samma intresse af att det autokratiska systemet
störtades som i Ryssland, följaktligen att man på alla
sätt det var möjligt borde understöda dem, som inom
kejsaredömet sträfvade att störta själfhärskaremakten.
Till en början väckte dessa åsikter stark opposition
bland flertalet konstitutionella. Men i mån som
utvecklingen i Ryssland alltmera blef till en öppen kamp mellan
den oansvariga tsarregeringen och dem, soni yrkade en
reformering af statsskicket, och i mån som denna
regering bragtes i allt större trångmål, började allt flera
finska oppositionsmän luta åt åsikten att man borde
samverka med den ryska oppositionen, ehuru meningarna
själflallet voro delade om huru långt man borde gå. Den
ryska oppositionen var splittrad i en mängd olika
fraktioner, från ljumt liberala till de öppet revolutionära,
som knappast ville höra talas oin andra kampmedel än
terroristiska, och alla dessa fraktioner hade sina olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
