Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händelserna i Finland intill revolutionsutbrottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satta i gällande kraft, var från tsarregeringens sida en
ovärdig komedi, af hvilken själffallet icke många läto sig
bedraga.
Det väckte därför också rätt skarp kritik, att
ständernas majoritet, trots detta i så ytterst ringa mån
tillmötesgående svar på landtdagens fordran att laglighetens kraf
måtte tillgodoses, beslöt så till vida efterkomma
tsarregeringens önskningar, att kontributionen af tio millioner
beviljades för ett år. Och kritiken mildrades ingalunda
i följd af den beslutet tillstyrkande motivering det
»särskilda besvärsutskottet» afgifvit och hvilken motivering
af landtdagsmajoriteten godkändes. I sin kärnpunkt lydde
denna motivering sålunda:
»Det viktigaste af Ständernas yrkanden i denna
angelägenhet var, att frågan om värneplikt i Finland
skall i grundlagsenlig väg lösas. Då Hans Kejserliga
Majestät i åberopade manifest förklarat sig hafva
bifallit »till Finlands Ständers underdåniga
framställning angående ordnandet af militärväsendet i
Stor-furstendömet», kan manifestets innebörd, såvidt gäller
den erforderliga nya lagstiftningen i detta ämne, icke
vara annat än ett erkännande af Ständernas rätt att
däri deltaga––––-»
Huru hårdragen denna tolkning af svaret på petitionen
var, framgår osökt af hvad tidigare anförts rörande
»medgifvandet» i värnepliktsfrågan, därvid intet som helst
löfte afgifvits om ärendets hänskjutande till landtdagen.
Tvärtom hade ju tsaren i sitt trontal, beträffande flera af
de lagstridiga påbuden, bland hvilka
värnepliktsförord-ningen, uttryckligen förklarat att han »beslutit alt
bibehålla dessa riksakters hufvudprinciper i oföränderlig kraft».
Lägges härtill att icke heller februarimanifestet af 1899
jämte »Grundstadgandena» hvarken återtogos eller genom
det kejserliga svaret i minsta mån modifierades, så inses
huru föga detta svar på laglighetsyrkandena innebar något
»erkännande af Ständernas rätt» att deltaga i afgörandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
