Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ryska revolutionen och dess resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den 25 afbröts. Inom de närmast följande dagarna
anslöt sig personalen vid så godt som alla öfriga järnvägar
i riket till rörelsen. Den 27 nedlade fabriksarbetarna i
rikshufvudstaden allmänt arbetet, följande dag de vid
telefonväsendet och elektricitetsverket anställda liksom
personalen vid banker, försäkringsbolag, apotek och i en
mängd butiker, och den 30 slöto sig slutligen äfven
telegraftjänstemännen till generalstrejken. All samfärdsel
upphörde, hufvudstaden och flera af de andra större
städerna lågo försänkta i mörker, isolerade från hela
den öfriga världen, samhällsmaskineriet i dess helhet
stod stilla. Och regeringsmyndigheterna såväl som
polisen voro vanmäktiga att med några vanliga medel bringa
det i gång på nytt.
Ansatser att inskrida med våld gjordes visst från
myndigheternas sida, i det stadsprefekten TrepofT den 27
låt anslå på husväggarna den kända proklamationen,
hvari han hotade att i händelse af folkskockningar »icke
spara på patronerna» och samtidigt lät trupper besätta
en mängd strategiska och knutpunkter i staden, hvars
gator i alla riktningar genomströfvades af starka
kavalleripatruller. Men hotet skrämde icke mera. Det var
icke längre regeringens myndigheter, som hade makten.
Den hade öfvergått till »arbetaredeputeradenas råd», som
var sammansatt af trehundra valda delegerade för
arbetarna vid S:t Petersburgs fabriker jämte rådgifvande
medlemmar af de socialist revolutionära och
socialdemokratiska partiernas styrelser. Hvarken polisen eller öfriga
myndigheter riskerade inskrida mot dessa rörelsens
ledare, som höllo sina oafbrutet pågående sammankomster
i det teknologiska institutets lokal. Och lika så litet
vågade man söka förhindra eller spränga de massmöten,
som hvarje afton till trängsel fyllde universitetets och
öfriga högskolors samlingssalar, ehuru vid dessa öppet
diskuterades frågor som om nödvändigheten af väpnadt
uppror, af att till hvad pris som helst förhindra
sammanträdandet af en riksduma enligt den Bulyginska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
