Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionens seger i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiftningsordning», regeringen äger rätt att utfärda
temporära förordningar att gälla tills ärendena hinna
föreläggas representationen. På grund af denna paragraf,
som uppenbart vantolkades, skred regeringen nu till ett
vidlyftigt lagstiftningsarbete, i det icke mindre än ett
sextiotal nya lagar utfärdades i själfhärskarens namn,
några af dem af den mest ingripande betydelse för
stats-lifvets utveckling.
Mest belysande för den anda, hvari den
»konstitutionella» monarken och hans ministrar utöfvade sin
in-konstitutionella makt, voro bland dessa nya lagar
förordningarna om ståndrätter och om böndernas
jordbesittning. I den förra stadgades, att i de riksdelar, där
belägringstillstånd af ett eller annat slag införts,
generalguvernörer och med dem likställda ämbetsmän, »i fall
då af civil person begånget brott visar sig så uppenbart,
att någon nödvändighet att företaga undersökning icke
föreligger», skulle öfverlämna de anklagade till
behandling af ståndrätt, som ägde tillämpa krigslagarna.
Förordningen, som uppenbart tillkommit för att gifva
regeringen vapen mot de i anledning af duma-upplösningen
befarade upprorsförsöken, förblef gällande i åtta
månader, under hvilken tid på ståndrätternas tillskyndan icke
mindre än 1,144 personer afrättades.
Mera vidtutseende till sitt syfte och mera omfattande
till sina följder var dock den förordning, som rörde
böndernas jordbesittning och som på detta område införde
en genomgripande reform. Bondejorden hade förut icke
tillhört individerna, utan bondekommunen, »miren», inom
hvilken jorden periodvis skiftades på nytt efter antalet
familjer. Den kunde icke af besittarna försäljas och
följaktligen kunde hvarje bonde, om ock blifven så
medellös, att han saknade både redskap och dragare för att
själf bebruka sin lott, dock få någon hjälp till sitt
lifs-uppehälle genom att utarrendera nyttjanderåtten därtill.
Den Stolypinska förordningen bestämde nu, att hvilken
som helst medlem af en mir, af kommunen, kunde låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
