Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingen i Finland under de senaste åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En mängd lagtrogna ämbetsverk och tjänstemän vägrade
att alls uppbära några bevillningsskatter, emedan inga
dylika blifvit lagligt fastställda, andra uppburo sådana i
enlighet med landtdagens beslut, medan ytterligare andra
vid uppbörden ställde sig det olagliga förfogandet till
efterrättelse. Och oredan förminskades ingalunda genom
att generalguvernören omedelbart inskred med
afskedan-den och andra straffåtgärder mot dem, som vägrade att
afvika från lag och laga ordning i detta afseende. Den
hotande villervallan afvärjdes emellertid genom att
ministerstatssekreteraren lyckades förmå monarken att
återkalla det grundlagsstridiga förfogandet och redan i medlet
af januari låta till efterlefnad kungöra den af landtdagen
antagna bevillningsförordningen. Men ännu under lång
tid därefter pågingo generalguvernörens förföljelser mot
de lagtrogna tjänstemän, som vägrat tillämpa det olagliga
påbudet, medan senaten undgick hvarje slag af näpst för
afgifvande af det råd, som förmått tsaren-storfursten att
intaga en position, fråu hvilken han nödgades retirera.
Härunder hade emellertid valen till landtdagen
försiggått under i någon mån mindre lifligt deltagande af
valmännen än vid något föregående val, hvarför äfven
Finlands vedersakare i öster gåfvo luft åt förhoppningen
att finnarna småningom skulle tröttna på de täta
landt-dagsupplösningarna och inse fåfängligheten af vidare
motstånd. Men valens resultat gåfvo intet stöd åt sådana
förhoppningar. Suometarianerna, det enda parti som
visat sig i viss mån böjdt för medgörlighet gentemot de
ryska fordringarna, förlorade ytterligare ett halft dussin
mandat. Och å andra sidan läto flera af dem, som
under ståndslandtdagarnas tid mest energiskt bekämpat
för-ryskningspolitiken, nu uppställa sig som kandidater och
blefvo valda. Landtdagens hållning i fråga om
tsarregeringens politik förblef därför också i allo oförändrad,
såsom den flerfaldt sattes i tillfälle att visa.
Regeringen återkom som vanligt med frågan om
militärkontributionen i och genom en proposition, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
