Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingen i Finland under de senaste åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 medlemmar hade endast 307 varit närvarande under
sessionen, hvarför sålunda icke flera än 187 deltogo i
omröstningen, och af dessa röstade ännu 23 mot
förslaget. Men det hade i alla fall erhållit majoritet och
då äfven riksrådets flertal, ehuru äfven där efter starkt
motstånd både af de frisinnade och af en del
konservativa ledamöter, biföll regeringsförslaget, gick tsarregeringen
vidare. Lagförslagets syfte var ju, såsom i dess rubrik
tydligt utsädes, att införa en ny »ordning» för stiftande
af sådana lagar detsamma afsåg. Men detta hindrade
icke tsarregeringen att tillämpa denna ordning, som ännu
alls icke existerade, redan vid behandlingen af förslaget
om införande däraf, hvilket icke kan betecknas såsom
annat än en statskupp.
I början af april förelädes det af de ryska
lagstiftande myndigheterna godkända förslaget den finska
landt-dagen med uppmaning till denna att inom månaden
afgifva sitt utlåtande därom. Landtdagen kunde dock
själffallet icke inlåta sig på den sålunda anbefallda
behandlingen af frågan utan att en gång för alla afstå från
sin och landets rätt, hvarför den kejserliga propositionen
afböjdes. Men för att ytterligare klargöra sin ståndpunkt,
utlade landtdagen i sitt svar ännu en gång vidlyftigt
grunderna för sin rätt att besluta i frågor, som den
förevarande, hvarför den icke kunde gå in på att i sådana
endast afgifva ett utlåtande. Härtill togs emellertid icke
minsta hänsyn, utan fastställde tsaren-storfursten den 30
juni 1910 den af de ryska lagstiftande myndigheterna
godkända »rikslagen» till efterlefnad. En vecka senare
promulgerades den också af den inga olagligheter
skyende finska senaten, som nedsjunkit till ett i allo viljelöst
redskap för den usurpatoriska själfhärskaremakten.
Landtdagen hade emellertid äfven diskuterat och
antagit olika motioner och petitioner rörande lagstiftning
på sociala och andra områden, men i de flesta fall utan
att dess initiativ ledt till någon påföljd. Oaktadt sin
af-visande hållning såväl i fråga om beviljandet af medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
