Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HURU JAG BLEF BEKANT MED ÖFVERSTE BECKRIDGE - Öfverste Beckridge och hans gorilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snart den roliga irländaren för mera materia-
listiska intressen.
Efteråt begaf jag mig nt igen, till det för-
nämsta hotellet i lägret, samlingsplatsen för
dess honoratiores, för att liöra hvad nytt man
där hade att berätta. Det var visst icke häl-
ler annat än ett stort brädskjul, men flera
dagar äldre än de båda öfriga och åtnjöt där-
för obestridt anseende såsom det förnämsta.
Det är ju inte endast i guldgräfvarlägren an-
cienniteten afgör rangfrågor.
Där var lika fullt hus som i de båda
andra och om möjligt ändå flera spelare i full
sysselsättning. Men något af synnerligt in-
tresse lyckades jag icke uppsnappa, hvarför
jag stannade vid ett af borden för att betrakta
en hop pokerspelare och hjälpte till att göra
den rökfyllda luften ännu tjockare än den var,
ehuru det föreföll nära nog omöjligt.
Spelet var dock icke vidare intressant.
Spelarne voro ännu rätt försiktiga och insat-
serna tämligen låga. Det var för tidigt på
aftonen för högt spel, hela lägret kanske ännu
för nytt och för litet rikt för större omsättning
på poker och faro, de mest gouterade spelen i
västern. Jag stod redan i begrepp att gå min
väg då jag råkade kasta blicken på dem, hvilka
på motsatta sidan af bordet förnötte tiden på
samma sätt som jag. Den främste af dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
