Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - På prärin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men då denna förblef orörlig, sträckte hon
armarna mot David.
— So sleepy — marna so sleepy, sade
hon ängsligt och undrande och lät honom bära
sig fram till brasan.
En stund satt hon stilla på Davids knä
och tryckte sig tätt upp till honom, men inom
kort blef hon orolig på nytt.
— Hungry, förklarade hon — Katie verv
hungry.
— Hon vill ha mat, tolkade Thomas så-
som den mera språkkunnige af de två. Och
därmed begynte han leta i ett litet skåp, som
upptog hörnet midt emot eldstaden, samt i
några skålar och kokkärl, som stodo på en
hylla därinvid. Men letandet var fåfängt. Där
fans intet som hälst ätbart i hela bostaden,
hvarför han i en skrämd hviskning meddelade
sonen sin tanke att kvinnan dött af svält.
— Hon gaf väl de sista matbitarna åt
barnet, förmodade han, alltjämt hviskande som
om han fruktat att den döda kunnat höra
hans ord.
David svarade ingenting, utan gick med
flickan på armen bort till sin hoprullade filt,
den han lagt ifrån sig vid dörren. IJr kny-
tet framtog han ett bröd, bröt ett stycke däraf
för henne och satte henne ned på bänken vid
spiseln. Medan hon var sysselsatt med bröd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
