Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - I skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nu ska du få dig en tår, mumlade
Lehtinen otydligt, glömsk af allt utom sin
första, druckna tanke.
Men innan han kunde utföra den var Koivu-
mäki med ett par långa steg framme vid sän-
gen och kastade honom åt sidan som en tom
säck, så hårdt att han hvarken förmådde resa
eller röra sig på ett par minuter.
Det satte eld i det öfriga sällskapet, hvaraf
flera syntes böjda att taga Lehtinens parti mot
David, som rifvit sig lös från sin vederdelo-
man och liu sökte lugna den lilla.
Koivumäki höll de andra tillbaka.
— Kom inte hit, varnade han. — Det hän-
der något underligt om ni försöker.
Abel Korhonen trädde också emellan.
— Skämmas skulle ni allesamman, sade
han — ser ni inte att flickstackaren är skrämd
halft från vettet? Och Lehtinen borde ha stryk
tills han blir nykter igen. Att försöka gifva
whisky åt ett litet barn och sedan ställa till
slagsmål!
— Inte passar det ju riktigt att slåss, så
att barnet ser, medgaf en af dem, som nyss
varit ifrigast. — Det tänkte ingen på. Och
inte är Lehtinen någon elak karl häller —
inte ville han göra något illa.
— Det bryr sig ingen om hvad han ville
eller inte ville. Om ej Koivumäki hunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
