Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - Nybyggar-lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästa morgon stod han vid Katies säng,
då hon vaknade. Hon såg undrande på honom
några ögonblick.
— Kalle! sade hon därpå sakta. — Kalle
har kommit. Snälla Kalle!
— Det välsignade barnet känner ju igen
mig! utbrast Lehtinen, betydligt mera förtjust
än han ansåg tillständigt att visa. — Inte har
Kalle ju kunnat hämta mycket med åt dig,
men litet soask har han i alla fall.
Han bar henne hela morgonen omkring på
axeln, medan han tog i ögnasikte hvad David
uträttat under sommaren.
— Nog blir det här ännu en styf gård,
försäkrade han, medan de åto sin frukost. Med
sådan ängsmark här är kan du ju hålla en
hel hjord om du vill. Till och med de utkörda
hästkräken du köpte äro helt ståtliga nu.
— Dem skulle väl ingen känna igen, med-
gaf David belåtet.
— De äro säkert värda fyra gånger mera
än du betalade. Med dem kan du förtjäna
vackra pengar i vinter. Det lönar sig bättre
att släpa stock än att hugga.
— Kan nog hända. Men inte kan jag ju
lämna barnet här ensamt och inte taga henne
med häller, så de pengarna få nog bli oför-
tjänade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
