Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - Nybyggar-lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det vet man inte. Om du vill låta
mig köra, så dela vi förtjensten. En vecka
med ena hästen och nästa vecka med den andra,
så hålla de ut. Också det blir pengar, då
man inte behöfver köpa foder.
— Det är ingen dålig fundering. Tid har
ju hästarna nog under vintern.
— Och på våren kan du taga fast tio af
dem att föda under sommaren, fortsatte Lehti-
nen. — Stockkörarne betala nog hällre en
tjugu, tjugufem dollars stycket än de sälja för
nästan ingenting.
David myste af förnöjelse. Det var icke
hans vana att tänka längre än på det arbete
han närmast hade att utföra, men då någon
annan gjorde ett förslag, fattade han så snabbt
som trots någon om det var fördelaktigt eller
motsatsen. Och just det hade utgjort hans
största bekymmer att utsikterna till kontant
förtjänst voro så ytterst små.
Kalle Lehtinen arbetade som om nybygget
varit hans eget och hvad det led begvnte det
nog synas att arbetsstyrkan fördubblats. Innan
vintern kom, var det kombinerade stallet och
fähuset fullt färdigt och därtill åtskilligt annat
undangjordt, hvilket David aldrig ens kunnat
tänka på att begynna om han varit ensam.
Abel Korhonen var den näste, som kom på
besök. Han hade uppgjort ett stort hygges-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
