Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsarens förhållande till det, som göres i hans namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ske utan allra minst tsarens begifvande, det
förstod enhvar. Men därför drog också enhvar
af det besynnerliga tillvägagåendet den
naturliga slutsatsen, att monarkens afsikter i fråga
om konstitutionella reformer i själfva verket
icke vore på långt när så ”oryggliga” som han
låtit påskina, utan att han tvärtom helst såge,
att löftet om sådana på sätt eller annat
hindrades att gå i uppfyllelse.
öfvertygelsen härom stärktes i mån som
händelsernas utveckling fortskred.
Generalstrejken i Ryssland framtvingade det ryktbara
manifestet af den 30 oktober 1905, däri personlig
oantastlighet äfvensom samvets-, yttrande-,
församlings- och föreningsfrihet utlofvades. Men
knappast hade det härigenom lugnade folket
slutat strejken och återgått till arbetet förrän
repressalierna vidtogo. I själfva Petersburg,
alltså under tsarens egna ögon och klarligen
med hans samtycke, om icke på hans befallning,
öfverföllo trupperna fredligt folk på gatorna,
därvid personer både sårades och dödades, detta
i kraft af en order till militären att icke tillåta
folksamlingar, utan att skjuta skarpt såvida icke
de sedvanliga tre uppmaningarna att skingras
omedelbart åtlyddes. Så tedde sig i praktiken
uppfyllandet af löftet om församlingsfrihet
Den i utsikt ställda pressfriheten
illustrerades åter genom utfärdandet af en ny,
temporär presslag, i kraft af hvilken inom förloppet
af sex veckor åtta tidningar i Petersburg och
sjuttioåtta i andra delar af riket indrogos. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
