Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De antagliga motiven för Rysslands finska politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnat iakttagas rätt tydliga bevis för en
förändring af det finska åskådningssätt, som
betingat att man i storfnrstendömet i görligaste
mån så att säga hållit sig inom sitt eget skal
och undvikit allt närmande till Ryssland. Den
i snabb utveckling stadda finska industrin hade
sin förnämsta marknad i kejsardömet, importen
därifrån till Finland var större än från något
annat land, de finska värnepliktiga trupperna
bildade icke någon själfständig armé eller
armékår, utan utgjorde delar af den ryska riksarmé,
i hvars stora sommarmanövrer flera eller färre
enheter af dem årligen deltogo under ryskt
öfverbefäl, medan en mängd finnar såsom
officerare tjänade i kejsardömet. Ett mer eller
mindre medvetet närmande till Ryssland
försiggick kort sagdt på olika områden, utan att
från något finskt håll afsiktligt motarbetas.
Redan under Alexander III:s regering hade
de nationalistiskt reaktionära synpunkter, som
då i högre mån än alla andra gjorde sig gällande
inom den ryska inrikespolitiken, börjat gifva sig
uttryck i en den reaktionära pressens kampanj
mot Finlands statsskick, och hade denna
kampanj äfven till en början nått några framgångar
i form af olagliga regeringsingrepp i den finska
lagstiftningen. Men uppmärksamgjord på, att
sådana ingrepp utgjorde lika många brott af
de löften han i sin regentförsäkran afgifvit
hejdade Alexander III denna politik redan i
dess hörjan. Hans personligen hederliga
karaktär ingaf honom motvilja mot alla aftalsbrott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
