Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De antagliga motiven för Rysslands finska politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på samma gång han, dels på grund af sitt
temperament, dels och måhända ännu mera på
grand af sina personliga erfarenheter under
och efter kriget mot Turkiet 1877—78, var en
öfvertygad motståndare till all krigspolitik,
något som icke osannolikt i sin mån bidrog till
att göra honom mindre böjd att befrämja de
syften en del af hans omgifning ytterst afsågo
med den finska politiken.
Under hans son och efterträdare ha
förhållandena i detta som i andra afseenden i grund
förändrats. Den nu regerande tsaren, Nikolai
II, afgaf visst i sin regentförsäkran till Finland
enahanda löften som hans företrädare om
oför-kränkt upprätthållande af den finska
statsförfattningen och af storfurstendömets såväl som
dess inbyggares fri- och rättigheter, och under
de första åren af hans regering brötos icke
heller dessa löften. Utvecklingen så i ett som
annat afseende fortskred raskt och utan
nämnvärda slitningar med den ryska
själfhärskare-maktens representanter, tills det oförutsedda
omslaget i den ryska regeringspolitiken
plötsligt inträffade på sommaren 1898. För Finland
kungjordes detta omslag genom
sammankallandet till början af följande år af en urtima
landt-dag, för att behandla ett regeringsförslag om
”reformering” och ökande af de finska
värne-pliktiga trupperna, samt genom det ungefär
samtidiga utnämnandet till generalguvernör i
Finland af den för sin hänsynslösa förrysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
