Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De antagliga motiven för Rysslands finska politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det nittonde århundradet hade, parallellt med de
af omständigheterna omintetgjorda försöken att
finna anledning till aktion i nordväst, äfven i
sydväst sträfvandet att nå fram till öppet haf
upprepadt tagit sig uttryck. 1827—28 liksom
1854—55 och 1877—78 fördes krig mot Turkiet,
ehuru utan att några större resultat uppnåddes.
Det sistnämnda kriget hade till och med till
följd en sådan förändring af ställningen på
Bal-kanhalfön och vid Medelhafvet, att Ryssland
— sannolikt för alltid — måste uppgifva
tankarna på utvidgning åt det hållet, isynnerhet
sedan England satt sig fast i Egypten och
sålunda hade nycklarna till Medelhafvets båda
portar i sina händer. Det bysantinska arfvet
hade försatts utom räckhåll för tsarerna och
deras expansionspolitik.
I stället började denna politik visa sig så
mycket mera energisk i Asien. Redan långt
tidigare hade Ryssland där trängt fram till
haf-vet, men äfven där alltför långt i norr. Staden
Nikolajevsk, som anlagts vid Amurflodens
mynning, visade sig snart olämplig såsom in- och
utförselhamn för Sibirien, enär den befanns
otillgänglig under en stor del af året på grund
af ishinder. Utan ceremonier fråntog
tsarregeringen därför Eina det område, som benämnes
Amurprovinsen, samt anlade och befästade där
handels- och krigshamnen Vladivostok, hvilken
dock, äfven den, under flera månader tillstänges
af ishinder och därtill saknar bekväma
förbindelser med inlandet. Om ock af vikt för ost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
