Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De antagliga motiven för Rysslands finska politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligaste Sibirien, var därför Vladivistok af föga
betydelse för det öfriga riket.
Hamnar vid Stillahafskusten voro
emellertid icke de enda i Asien Ryssland sedan
gammalt ¿trått, utan hade af allt att döma de ryska
statsmännens blickar sedan länge äfven varit
riktade såväl mot Indiska oceanen som mot
Persiska viken. De centralasiatiska khanaten,
som stängde en af vägarna till Indien,
hemsöktes därför med krig och lades ett efter axmat
under Rysslands välde och med emiren af
Afganistan, hvars land stängde en annan väg,
inleddes förbindelser, som otvifvelaktigt
åsyftade att göra honom till allierad i fall af behof.
Och parallellt härmed utvidgades småningom
det ryska inflytandet i Persien alltmera, tills
slutligen schahens rike syntes redo att som en
mogen frukt falla i Rysslands händer, så snart
lämpligt tillfälle yppade sig att skaka det
världspolitiska trädet.
Så långt hade tsarregeringens asiatiska
förberedelser nått, då kriget mellan Japan och
Kina bröt ut och 1895 ledde till den kända
slutakten i Schimonoseki, därvid Japan tilltvingade
sig besittningsrätten till Formosa och till
Liao-tung-halfön med fästningen Port Arthur, och
därmed bibragte Europa insikten att en ny
världsmakt höll på att uppstå borta i yttersta
Asien. Ryssland jämte Tyskland och
Frankrike blandade sig då i leken genom att tvinga
Japan att afstå från Port Arthur med
tillhörande del af Liaotung, och Japan fogade sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
