Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De antagliga motiven för Rysslands finska politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härskaretronen, som knakade i sina fogar. Först
efter året 1906 kunde tsaren och hans ministrar
„ ånyo börja i någon mån ägna uppmärksamhet
åt andra än de inre förhållandena, men då var
tsarrikets ställning i flera de viktigaste
afseen-den väsentligt förändrad och försämrad.
Den lysande och lockande drömmen om
rysk hegemoni i Asien var ohjälpligt grusad.
Vid Stillahafskusten hade Ryssland tvingats
afstå sin hotfullt dominerande position,
sannolikt för all framtid, och hade därmed i asiatiska
ögon förlorat det sken af oöfvervinnelighet,
som omstrålat det ryska namnet,
öfverens-kommelsen snart därefter med England om
begränsningen af de båda makternas
intressesfärer i Persien afstängde Ryssland också på
det hållet från hafvet, liksom samma
öfverens-kommelse, hvilken under andra förhållanden
säkert aldrig skulle ingåtts, gjorde slut på
möjligheterna att tränga Indien närmare in på
lifvet. Och inom det turkiska riket hade
Tysklands inflytande hunnit så grundligt uttränga
det ryska, att inga planer på framträngande
i Mindre Asien heller längre kunde omhuldas.
Men icke nog därmed. Äfven i Europa hade
det ryska tsarväldets ställning i följd af kriget
i väsentlig mån försvagats. Medan den ryska
flottan borta på Stilla hafvet blifvit så i grund
förstörd, att Ryssland icke längre kunde sägas
vara någon sjömakt, hade Tysklands krigsmakt
till sjöss utvecklats med så enastående snabbhet,
att ingen täflan mellan de två rikena ens om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
