Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framtidsutsikterna för tsarväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådningar och sökte göra dem gällande inom
sitt eget lands statsskick. Men deras idéer voro
helt främmande för och uppburos icke af andra
samhällslager. En bildad medelklass fanns icke
ens till namnet i det dåtida Byssland, där
samhället i stort sedt bestod af endast två skikt:
den fåtaliga härskande klassen, de i tsarens
namn styrande, och de styrda, i det närmaste
rättslösa massorna, bland hvilka bondeallmogen,
de lifegna, som direkt styrdes af sina herrar,
utgjorde det öfvervägande flertalet.
Försöket ändades ju utan något sådant
resultat de sammansvurna idealisterna hoppats
kunna ernå. Men själfva den blodiga grymhet,
hvarmed tsaren behandlade alla, som direkt
deltagit i upproret eller indirekt understödt de
omogna och opraktiska reformplanerna, gjorde
att upphofsmännens idéer och exempel icke
blefvo förgätna, utan verkade tvärtom att kring
”dekabristerna”, decembermännen, redan under
deras lifstid borta i Sibiriens ödemarker
började väfvas legender, som höllo minnet af dem,
deras planer för folkets bästa och deras
själf-nppoffring vid lif. Trots den järnhårda
despotism, hvarmed Nikolai I kväfde alla
meningsyttringar liksom alla försök till medborgerlig
verksamhet, som icke voro själfhärskaremakten
och dess redskap behagliga, spredo sig de idéer,
för hvilka dekabristerna trädt fram, till allt
vidare kretsar och allt flera lager af samhället.
Tsaren var tvifvelsutan själf öfvertygad om att
han inom sitt väldiga rike lyckats utrota allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
